Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 juli 1867, sida 3

Blandade ämnen. Nadars ballong , Jätten, känd från dess: misslyckade luftresa in i Hannover för ett par år. sedan, uppsteg d. 23 sistl. Juni från Invalidernas: Esplanade i Paris. I stället för gondol, var ballongen försedd med det från dess tidigare resa bekanta tvåvåningshuset af korgmakeriarbete. Klockan 12 börjades fyllningen. Klockan 2 infann sig militärmusik och begynte spela, medan hvarje minut protballonger med flaggor och fallskärmar uppstego. Klockan half 3 anlände Taikunens broder med svit och besåg alla apparaterna till fyllningen samt det lätta huset under ballongen. Då fyllningen var slutad, hade man en svår operation I att företaga, nemligen att bringa den väldiga ballongen bort till gondolhuset, för att få detta fåstadt vid densamma. Det fordrade mycket arbete, oaktadt flera kompanier Vincennerjägare deltogo deri. — Åskådarnes antal uppskattas till 150.000 personer, af hvilka 30-aå 40,000 befunno sig inom en inhägnad plats och de öfriga utanför densamma. : Det fanns 3:ne platser: en till 20 francs, som var temligen tom och på hvilken af notabiliteter endast syntes den japanske prinsen och hertigen af Koburg; en annan plats till 5 francs, som var tätare besatt; och slutligen en plats till 1 franc, som var alldeles uppfylld af åskådare. Mängden. förhöll sig alldeles lugn under den långa väntningstiden innan ,Jätten höjde sig från platsen. Då klockan fattades 10 minuter i 5, ljöd ett tusenfaldigt ,, Ah! Ballongen lyfte sig plötsligt och steg i luften med Nadar, 3:ne vetenskapsmän och 3 betjenter. Nadar hade en röd plaid kring skuldran och stod på gondolhusets tak i en något teatralisk ställning, hvilket dock höll på att bekomma honom illa, ty då en vindstöt förorsakade en ryckning i ballongen, föll han omkull just i samma ögonblick, som ballongen steg upp 1 ett moln och försvann för allas blickar. Hvilken färd! — skrifver en af deltagarne, uti, Noniteur, under rubriken ,,En timma i en ballong. — UIngen svindel, ingen sjösjuka! Under oss det präktigaste skådespel. Paris utveckJar sig för våra ögon som en gipsmodell af en stad. Här gator med små, små hus; der trädgårdar, och rundtomkring det hela en omätlig panorama af grönt. Djupt under oss i utställningsbyggnadens park, men isynnerhet på Invalidernas Iäsplanade, hvarifrån vi anträdde vår resa, visar mängden sig som en mörk massa, en krälande myrstack af menniskor, hvilkas rop nå upp till oss. Vi stiga högre och högre, hvilket vi märka bland annat af de långa pappersvimplarnes nedhängande ställning. Det är ett angenämt väder, men himlen är alldeles öfverdragen. På omkring 1,950 fots höjd komma vi in i molnen. Det varar 5 minuter för oss att genomfara molnlagret, som är omkring 700 fot i genomsnitt, och nu befinna vi oss plötsligt i klart solsken. Man öppnar ventilen, at fruktan för en möjlig sprängning af ballengen, i det gasen utvidgar sig under solstrålarnes inverkan. Ljudet af en klocka når upp till oss och vi höra hvisselpipan från ett Jokomotiv: emellanåt höres äfven ett dämpadt hundskall. Vi ha stigit till en höjd af 3,090 fot. Man känner ett obeskrifligt välbefinnande, man är i mer än vanlig grad ,herre öfver sig sjelf, och i den fullkomliga tystnad, som nu omger oss, försvinner menskligheten, för att lemna plats blott åt individen. Vi äro åter omgifna af ett oöfverskådligt moln och se endast oss sjelfva och ballongen. Ändtligen komma vi ut ur molnet och varsebi åter jorden. Vi sväfva fram öfver Bourg-laReine. Landningen, såsom det heter på luftseglare språket, försiggick lyckligt vid Chilly, ett pa mil från Paris. Ty att ankaret uppryckte et äppleträd med roten och att gondolhuset genom sina stötar slog isönder en mur, var ju endast småsaker. Det vigtigaste var, att alla passagerarne fingo sätta foten på sast mark, utan at hafva fått en enda rispa. Klockan omkring 5 upp steg ballongen, och klockan något efter 7 befunus