Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juni 1867, sida 3

varulagret, som Gunnarsohns möjliga behållning eller förlust, vid en blifvande utredning, varit beroende af varornas större eller mindre värde, äfvensom bkeskaffenheten af den vård och tillsyn som åt varorna egnades, icke varit utan inflytande på G:s rätt; alltså och med stöd af 10 kap 20 S strafflagen, pröfvade rådhusrätten laglig fälla fabrikören Lampe att, för det han, utan att anlita vederbörlig embetsmyndighet, egenvilligt skiljt G. från den till hans begagnande upplåtna handelslägenhet och det deruti förvarade gods böta femtio rdr, hvarjemte rädhusrätten förpligtar L. att, i enlighet med kontraktets föreskritt, genast utse god man, så att de emellan honom och Gunnarsohn uppkomna stridigheter må komma till afgörande. Beträffande genkärandens påstående om åläggande för G. att utlemna de af honom förda böcker öfver den handel, som han förestått, jemte alla fordringsbevis öfver utborgade varor samt öfriga handlingar, som röra ifrågavarande handelsaffärer, finner rådhusrätten samma påstående icke annorlunda kunna bifallas, än att G., på sätt han sig erbjudit, förpligtas, att sagde böcker, fordringsbevis och handlingar aflemna till de personer, hvilka kunna varda till godemän i lägan utsedde; hvaremot genkärandens anspråk om åläggande för vederparten att utlemna firman tillhö rigt lager och ersätta hvad deraf icke kan behörigen redovisas, varder, såsom tillhörande godemännens pröfning, lemnadt utan afseende. Hvad häremot åtalet afser bekhållaren Cramer och poliskommissarien Wittboldt, så, och då den förstnämnde icke bevisligen vidtagit andra åtgärder än L., såsom husbonde anbefallt och hvilka varit af den beskaffenhet, att de af Cramr bort åtlydas, samt Wittboldt, emot sitt bestridande, icke är förvunnen att hafva genom hot eller på annat sättet än medelst råd inverkat på G:s åtgärd att aflägsna sig från handelsboden, varda C. och W. från ansvar i målet befriade. Vidkommande derefter bokhällarne J. A. Svenssons och Rob. Lindbergs yrkande om ansvar å hufvudkärande-ombudet, hr v. häradshöfding B. J. G. Arvidson, för hans yttrande inför domstol. att en af dem vittnat emot sanningen, så, och då ombudet genast vid samma tillfälle förklarat, att han med sitt klandrande yttrande ingalunda haft för afsigt att kasta någon skugga emot vittnenas sanningskärlek, utan endast att fästa domstolens uppmärksamhet på motsägelserna i vittnesberättelserna, varder ansvarspåståendet lemnadt utan afseende. . Såsom hufvudsakligen tappande tillförbindes fabrikören L. att, jemlikt 21 kap. 3 S 1:sta mom. rättegångsbalken, ersätta handl. G:s kostnader i målet med skäliga ansedda 100 rår. Begge parterna anmäldte efter utslagets afkunnande missnöje. . ev——— ::s—