Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 juni 1867, sida 2

Göteborg den 28 Juni. Historien är rik på politiska handlingar, hvilka utgöra de svåraste kränkningar af rättfärdighetens och humanitetens lagar. Vid de flesta kan man dock spåra ett syfte, som hänvisat till någonting annat än blott lidelse, blott begäret att skada andra, utan att gagna sig sjelf. Det är i sjelfva verket för den egna fördelen — om också mången gång missförstådd — som våldet och rättskränkningarne blifvit af de mäktige begångna. Men äfven detta motiv saknas, eller kan åtminstone ej upptäckas af den oinvigde, uti preussiska regeringens sednaste beteende mot innevånarne i det danska Slesvig. Det är ju denna regerings öppet och flera gånger uttalade afsigt, att det danska Slesvig skall återställas till Danmark, om man också synes vara föga benägen att uppfylla Pragerfredens vilkor rörande gränsliniens fastställande förmedelst allmän omröstning. När man alltså verkligen vill till Danmark återställa en del af nämnda hertigdöme — den må nu blifva så liten som helst -— så är det ofattligt att man kan tillåta sig behandla befolkningen inom detta eventuellt danska land på sätt som nu sker. I öppen strid mot Pragerfreden, som medgifvit de danska invänarne en utflyttningstid af 6 år, vill Preussen ötver hela Slesvig tillämpa den preussiska värnepligtslagen, hvilket ju är i högsta grad onaturligt, enär man på detta sätt kommer att i preussiska hären insätta danske män, hvilka, efter det de svurit Preussen trohet, kunna komma att åter blifva danske konungens undersåter, för att till honom aflägga ny trohetsed. Anser då preussiska regeringen dessa trohetseder vara endast ett tomt gyckelspel? När nu de danska slesvigarne genom flykten undandraga sig detta ovärdiga tvång, så driwer man tillika deras familjer i landsflykt. Och detta gäller ej blott om den lösa befolkningen, utan ock om den bofasta, hvars egendom alltså lemnas till spillo. Vill preussiska regeringen äfven ägga beslag på denna egendom? Så långt är det väl ännu icke gånget, men hvar ämnar man stanna? Det är, såsom sagdt, omöjligt att upptäcka ett förnuftigt syfte i detta beteende, äfven då man betraktar saken ur synpunkten af Preussens fördel, lemnande alla rättsgrundsatser å sido. Det enda, som här kunde förklara saken, vore, att Preussen vill framkalla ett nytt krig, emedan det anser tidpunkten derför gynnsam. Men då bade man ju kunnat nå detta mål vid Luxemburgsaffären. Till tyska nationens heder bör nämnas, att inom dess press vältaliga röster höjt Tra FÅ a RT As RR REN Då As FAR ör