Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 juni 1867, sida 2

det är säkert, — svarade främlingen och tillade: men hur var det med vadet? Hvem vann? — Det gjorde doktorn -svarade löjtnant M Vey skrattande — men hade jag anat att ni, min herre, varit en så skickU skeppskapten hade jag aldrig slagit vad. — Skeppskapten är jag visst icke — svarade främlingen, men nog tror jag att jag skulle kunna — — — Kommendera en manöver på denna fregatt? — afbröt sekonden. — Hvarför icke? — svarade den främmande, leende — Atminstone som chef och med er, sir, till sekond — tillade han artigt. — Min bäste sir — ropade doktorn, vändande sig till sir William — låt honom försöka en enda manöver; — Ja, ja sir, en enda — yttrade nu i korus de yngre bordskamraterna, lifvade af det muntra samtalet och de goda vinerna. — Må göra! ni skall få se, att han nog reder sig — svarade sir William i de han uppsteg från bordet och med de öf, riga uppgick å däcket. — Se så sir! — sade mr Thomson ef. ter en blick på sin chef till den unge främlingen — behagar ni nu meddela mig sen order. — Ja sir — svarade denne, i det har vidrörde sin mössa och tillade: Vill n nu vara god och kommendera, alla mar på sin post. Klart till manöver! Mr Thomson studade något, men utde: slade befallningen samt rapporterade efte: sett par sekunders förlopp, med handen vic mössan: Allt klart!