Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 juni 1867, sida 2

Billigare stadsförvaltning. I AÄston— ladet skrifves: Vi hafva fästat uppmärksamhet på det tillfälle, om, genom ledigheten af Justitieborgmastareplaten, yppas att kunna vidtaga en till besparing i tadens utgifter ledande omreglering af ledamotslatserna i Stockholms rådhusrätts första och anra afdelningar. I Göteborg är famtidigt handelsorgmästaretjensten ledig och der har redan förlag hos stadsfullmäktige blifvit väckt, att indraga n rådmansplats och ålägga den blifvande borgnästaren Ökad tjenstgöringsskyldighet. Likaså mtalas från Norrköping väckta förslag om inlraguingar inom denna stads magistrat. Hufvudtaden har således redan förlorat försteget i en yttig reform. Andra städers stadsfullmäktige fra fått tillfälle att gifva Stockholms ett förelöme i påpasslighet för kommunens bästa. Önskg 0 tt Stockholm ej blefve alltför långt fter, ty fö ndrade förhållanden torde verkligen erättiga till en förändring i magistratsledamöters tjensigöringsskyldighet, och gent emot de stänga anspråken på löneförhöj ug måste sättas en aksam kontroll derpå, att arbetet någorlunda motvarar aflöningen, derest icke kommunens inkomter skola medtagas af löner och pensioner, så att nedel alltmera saknas för sådana allmänna arbeen och förbättringar, hvilka, eaktadt all önskan om sparsamhet, dock ofta äro oafvisligen behöfliga, om staden skall gå framåt, och någon gång till sch med utgöra den bästa sparsamhet, om de än ordra större utgift på en gång. Hvad särskildt magistratens första och andra afdelningar beträfar, bör man ej förbise, att bland dessas göromål ingått frågor om rättighet till handels och handtverks utöfvande, samt konkursmål. Dessa ärenden hatva genom den sednaste näringsfrihetsförfattninsen och den sista konkurslagen väl icke aftagit ull antal, men fordra vida mindre arbete än förr. Ja, förstnämnde slag af ärenden fordra i sjelfva verket intet arbete, och i afseende på konkursmålen, der det för tillfället ökade antalet väl åberopas, såsom bevis på arbete, är att märka, att domstolsgöromålen betydligt minskats; att de många konkurserna hufvudsakligen gifva arbete, icke åt domstolsledamöterna, utan åt notarierna, men ock bereda dessa så rikliga inkomster i sportler, att löneförhöjning visst ej bör komma i fråga; samt att, om sammanträden skulle för domstolen något oftare förekomma, dessa ofta föranledas af efterbevakningar och ske mot särskild godtgörelse, som i förhållande till arbetet är öfverflödigt tillcklig. Detta allt gäller dessutom andra afdelningen; hvad den första beträffar finnes väl icke någon, som ej medger, att denna afdelning, Måndagsoch Tisdagsförmiddagar möjligen undantagna, njuter en skäligen ostörd ro. Vi erinra, till undvikande af missförstånd, att vi tala om ledamöterna, ej om de expeditionshafvande. Under sådana förhållanden lärer ett yrkande på skälig minskning af väl aflönade tjenster, hvilkas innehafvare sakna tillräckliga göromål, icke kunna ans obefogadt. Och att sparsamhet i aflöningsfrågor icke för Stockholms kommun är någon ringa eller. obetydlig sak, derom torde vidare bevis ej erfordras, än det tum, att från de under Stockhoims stadsfullmäktiges förvaltning ställda medel utgå aflöningar och pensioner till ett årligt belopp af mer än 650,000 rdr. — Sjöfarten norrut. Enligt ingånget telegram inkom ångfartyget , Volontaire, kapten Ankarcrona, den 17 Juni på eftermiddagen till Skellefteå, derifrån fartyget skulle afgå, på resa till Stockholm följande dag på eftermiddagen. Enligt samma telegram var ångfartyget ,Haparanda, kapten J. Sundberg, utanför Skellefteå. Eniigt i Tisdags från Haparanda ingånget telegram ansågs en då rådande nordostlig storm i förening med regn betydligt inverka till skärgårdsisens förstörande och till bättre utsigter för sjöfartens återöppnande på nämnda plats. — Ny ångslup. Från hr W. Lindbergs mekaniska verkstad å Södra varfvet i Stockholm har till k. sjökarte-kontoret levererats en propellerångslup afjern om 5 hästars kraft, som lär komma att erhålla namnet ,T: nan. A denna ångslup, som för öfrigt är af vacker och solid konstruktion, är applicerad en af hr Lindberg uppfunnen loduppvindningsmaskin. Maskinen, som är af särdeles enkel kenstruktion, ligger med sin slidrörelse utanpå den å dessa slags ingelupar vanliga kupolpannan och skötes af en man med den största lätthet. Det är den fjerde af dessa maskiner, som hr Lindberg konstruerat för k. sjökarte-kontorets räkning, hvarigenom betydlig besparing af tid och arbete vid de återupprepade lodningarna under sjömätningar åstadkommes. — För sjöfarande. K. Kommerskollegium kungör, att fartyg, som komma från vissa hanmar på Sicilien, vid ankomsten till österrikiska hanmar skola behandlas i öfverensstämmelse med de till förekommande af kolerasjukdomens införande derstädes gifna föreskrifter. — Patent. K. Kommerskollegium har tillagt O. F. Winchester patent under 11 års tid å vissa af honom gjorde förbättringar å repeter-gevär. — Af H. K. II. Kronprinsessan Lovisas Brudgåfvofond hafva i år brudgåfror tilldelats följande fem brudpar: Smedgesällen S. J. Holmqvist och jungfru Johanna Jaönsson: . Skomakaragesällen E. L. T. Hedlöf och jungfru Sofia Wilhelmina Enberg; . lrådgärdsdrängen A. L. Ölander och jungfru Christina Pettersson; i . Bagaregesällen L. 0. Nordström och jungfru Anna Lotta Månsdotter; ag vaktmästaren N. Johannesson och jungfru Johanna Eriksdotter. E Carl den 15:de som målare. I paertidningen ,Messager des Theåtres et es Arts för den 25 Maj läses i en arikel, egnad de sköna konsterna på verldsexpositionen, några mycket berömmande yttranden af hr Charles Dignet öfver konung Carl XV:s konstnärsskap. Ur Dagl. Alleh:s referat häraf återgifva vi följande: ,Sverge och Norge kunna taga till devis det latinska ordspråket: Non numerantur, sed ponderantur. . De båda staterna hafva tillsammans utställt 83 taflor. Det kan emellertid sägas, att denna exposition, ehuru till omfånget jemtörelsevis inskränkt, är högst intressant i afseende på den artistiska täflingen. Man påträffar der flera än ett arbete, som ovilkorligt fängslar uppmärksamheten genom en sann originalitet. I främsta rummet böra nämnas de taflor, som hl Ja af HT M. konune Carl den 135