Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 juni 1867, sida 3

Tar samma åtgarder, som han s)e1 PåKÅTLAL 0011 hvari han sjelf deltagit, — sådant ädagalägger ät-y minstone icke tacksamhet. För att utan vidare inledning öfvergå till de serskilde anmärkningspunkterna, så torde det enlast behöfva erinras: vid den I:sta, hvari klandras, att af bolagets medel någon obetydligare summa blifvit använd såsom uppmuntran till fullgörande af aktieinbealningar, att då här var fråga om mindre bemedlade arbetare, borde det ringa belopp af 43 rdr 2 öre anses vara väl användt, om dervid förekommits lagsökningskostnader till mångdubbelt större belopp; vd 2:dra punkten, att då någon an ning ej kunnat göras emot låntagarnes vederhäftighet, så torde, intilldess medlen behöfvas, någon mdrifning icke böra ega rum; vid 3:dje punkten, att allt sedan första arbetsåret 1564 ordföranden haft löpande räkning med bolaget och under nämnde år, innan styrelsen ännu hunnit indrifva erforderliga medel, f. t bolaget 186,000 rdr; att äfven sedermera ordförandens kredit understundom måst anlitas för anskaffande af penningar ; att vid flere tillfällen ordföranden för bolaget gjort utbetalningar, som godtgjerts honom i denna räkning; att hvad serskildt angår den ifrägavarande utbetalningen, det icke torde skäligen kunna läggas ordföranden till last, att han innehöll ett belopp, som något öfversteg bolagets återstående skuld till Bergsunds verkstad, då han väl erinrade sig, att kontraktet med samma verkstad angick en summa af 67,000 rdr, men icke huru mycket häraf kunde vara afbetaldt; samt ändtligen att, då verkställande direktören vid sin ankomst till Stockholm medhade penningar till liqviden, det icke hade varit till gagn för bolaget att uttaga de ;j af ordföranden på uppoch afskrifningsräkning insatte medel, hvaremot, vid ordförandens afresa från Stockholm, då han icke behöfde någon kassa till utbetalningar för bolaget, dessa medel ivsattes i kassan härstädes. Vid nu upplysta förhållande och då bolagsstämman icke lärer vilja, på sätt revisorerne föreslagit, tilldela styrelsen någon skrapa, — en åtgärd hvartill bolagsordningen ej heller gifver anledning, hemställes att anmärkningen må förfalla; vid 4:de punkten, att revisorerne, då de citerat styrelsens förklaring, uteslutit den del deraf, hvarigenom förklaringen beröfvats sin fullständighet; att det belopp af ett förskott, som icke åtgått och derför återlemnas, enligt vanligt språkbruk benämnes ,skuld; att det icke är brukligt att grunda j en angifvelse på enskild brefvexling; attrevisorerne böra af räkenskaperne hemta ledning för sina bedömanden, samt att då revisorerne förklarat räkenskaperne vara ordentligt förde, de icke lära kunna aflordra styrelsen någon ytterligare redovisning; och torde således revisorernes yrkande i detta afseende ogillas; vid 5:te punkten, att den vidtagna anordningen, att vissa hos bolaget anställde personer för deras tjensteutöfningar blifvit försedde med nödige biträden icke torde kunna anses såsom någon löneförmån; vid 6:te punkten, att då verkställande direktörens ifrågavarande resa varit nödvändig och styrelsens sammankallande för att derom besluta skulle vållat tidsutärägt, som förhållandena ej medgåfvo, synes gjorda anmärkningen derom, att resan ej varit af styrelsen förut beslutad icke vara på sin plats; vid 7:de punkten, att genom delgifvande åt kapten Vestman af revisorernes anmärkningar dessa ingalunda vunnit någon, oflentlighet, då deremot, genom anmärkningarnes omförmälande på bolagsstämma, offentligheten skulle egt rum. Den af; revisorerne åberopade 24 S i bolagsordningen synes endast afse framställningar af aktieegare, hvaremot kapten Vestmans klagan angick hans förhållande såsom tjensteman, i hvilken egenskap honom delgåfvos revisorernes anmärkningar, hvilka ingalunda voro af dem frånträdde, utan tvertom i revisionsberättelsen fullföljdes i hvad angick ingeniörernes räkenskaper. Äfven om revisorerne i DA hvarmed endast varit afsedt att lemna kapten Vestman tillfälle att rättfärdiga sig, icke vara af omständigheterna berättigadt. Såvida bolagsstämman icke ålägger styrelsen någon återbäring eller ytterligare redovisning af medel, kan dåcharge icke styrelsen förvägras. Revisorernes förslag att nedsätta en kommittå, för att operera vid sidan af styrelsen till undersökande af materielens beskaffenhet, är motiverad dels af den redan anskaffade materielens billighet och dels deraf, att bevis öfver dess afsyning och besigtning icke blifvit företedde. Skulle det således vara ett fel, att styrelsen köpt materiel tilll billigt pris? En del af denna materiel har redan i ett år, en annan del i ett halft år varit brukad. De vitsord, som deröfver lemnats, hafva varit fullt tillfredsställande. Trafikchefen kan intyga det. För lokomotiverne har fabrikanten åtagit sig ett års ansvarighet. Detta besigtningsbevis har synts styrelsen vara tillfyllestgörande. Vagnarnes beskaffenhet kan af hvem som helst undersökas. Männe det kan bidraga till bolagets kredit, att desse revisorer i en berättelse, som offentliggöres, suttalar ett sädant misstroende till dess styrelses sättandet af en serskild kommitt, för att bevaka sderas åtgöranden? Har icke staten satt vid sidan saf styrelsen en kontrollant att öfvervaka arbetet? Företager icke chefen för allmänna vägoch vatafsyna arbetet äfvensom materielen? Hvad kallas uttalandet af ett sådant misstroende? Revisorerne hafva föreslagit, att inga indragtillåtas, hvarken iafseende å jernvägens byggande, skriften öfverflödig, ty de öfverdrifna anspråk, att ordföranden måste utbetala allt hvad han sig åtagit och att möjligen till och med garanti-aktierna behöfva anlitas; men att allt hvad kostnadsförslaget upptager, äfven der det icke numera behöfves, skulle utföras, vore uppenbarligen orimligt, såsom t. ex. anläggandet af en fullständig mekanisk verkstad, hvarom revisorerne gjort anmärkning. Kongl. Maj:ts beslut angående fastställande af kontraktet om arbetets utförande innehåller, att mindre afvikelser från planen må ske, der de af vederbörande godkännas. Om sådan godkännelse vinnes, skulle bolaget likväl låta verkställa sådane detaljer af förslaget, som, vid närmare prötning deraf, statens kontrollant eller chefen för vägoch vattenbyggnadskåren, till följd af andra efter kostnadsförslagets uppgörande vidtagne, ändamålsenligare anordningar, funnit vara öfverflödiga. I öfrigt anhåller styrelsen att få hänvisa till sine öfver revisorernes anmärkningar afgifne fullständige förklaringar. Venersborg den 11 Juni 1867. Bolagsstyrelsen. Rätteligen utdraget betygar in fidem G. Sandberg. Tidningen beledsagar detta grefve Sparhvilka vi i dag sakna utrymme. 2— ningar met hvad kostnadsförslaget upptager må som framställas af en del jordegare för expropriation af deras jord, skola nog ändå leda dertill. I fråga härom äro af olika mening med styrelsen, s iså torde deras uttalade ogillande af en åtgärd. 1 T2-—-—— —L—-Zy — —W och öfveringeniörs redbarhet, att de tillstyrka nedl tenbyggnader årligen inspektion och låter han icke med dertill hänförliga hus, eller i fråga om materielen. Om ändamålet med en sådan föreskrift endast är, att alla medel skola åtgå, så är föreres anförande med några reflexioner, för