Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 juni 1867, sida 3

pe 8 M—A nn nn Om fartyg, som gå förlorade. (Ur en Engelsk tidning). Knappast går en dag förbi, utan att man i Times spalter får se orden förlista fartyg och ett tillkännagifvande om något sådant, som afseglat ifrån en hamn till en annan, slutande med orden -har sedermera ej hörts utaf. Till hvarje fartyg, som går förloradt, kommer ett annat på den stora förteckningen öfver de otaliga , berättelserna från hafvet. Ett dyrbart fartyg, med en dyr last, försvinner plötsligt på sin resa och dess befäl och besättning gå förlorade tillika med detsamma. Fartyg och last äro tillfullo assurerade, och ägare samt affastare få ersättning för sina förluster. Befälets och besättningens lif äro ej så försäkrade, och förlusten för deras hustrur och familjer kan ej ersättas. Detta är den exacta skilnaden, som kännes af de två slags menniskor, hvilkas intressen äro på det närmaste förbundna med en köpmans lif eller med ett handelsfartyg. Då en resas risk förökas, betala ägaren och aflastaren helt enkelt en förökad premie, och de göra sig sjelfva skadeslösa, men just denna vissa säkerhet för ägarens och aflastarens fickor torde möjligen bidraga att göra dem känslolösa för besättningens säkerhet. De ert att, vid någon granskning af vårt lands sjölagar, hvilken nu är under öfverläggning mera eftertryckliga omsorger, än de, som nu existera, skola göras för lifs bevarande på sjön, och det närvarande äfventyrliga systemet — ty sådant kan det endast benämnas, då man tager i betraktande den försorg, som drages för ett fartygs besättnings säkerhet — att försäkra fartygs och lastegare, skall uppskattas till sitt rätta värde. Assurans gör menniskan djerf i hennes företag. Om, likväl, det kunde vara möjligt att inga sådane medel existerade för att godtgöra förluster af fartyg! och laster, skulle den årliga förteckningen öfver. förlorade fartyg blifva ansenligt mindre och räddningen af menniskolif i proportion derefter. Månget godt fartyg har blifvit förstördt allenast genom stormens oberäkneliga makt, i hvilken ej någon mensklig hjelp kunde hafva räddat det. Andra hafva gått förlorade genom incompetense eller brist på omdöme af dem, åt hvilka de anförtrotts, eller på grund af skrofvens ruttenhet, maskineri, bjelklag, rigg eller tacklage. Men det finnes en annan orsak till förlusten af fartyg, hvilken synes hafva erhållit mindre uppmärksamhet hos den lagstiftande magten, än den hade förtjent, genom den ögonskenliga del den tagit i förlusten af lif och egendom till sjös, neml. fartygens lämplighet, i anseende till deras drägtighet, byggnad och hästkraft (om de äro ängfartyg), att manövrera utöfver den väg, som blifvit åt dem bestämd. För att belysa sanningen af detta påstående, behöfver man blott taga upp anteckningarne för den förflutna vintren, hvilka berätta om allt det, som finns bekant om förlusten af fyra ångare jemte hela besättningen, utaf fem, hvilka passerade Skagen, för England den 29 sistl. December. Alla fem voro skruffartyg, fyra lastade ensamt med spannemål, och det femte med spannemål och boskap. De fyra fartygen, som förde ensamt spannemål, voro af en så liten drägtighet och hade en så ringa hästkraft, att det var omöjligt för dem i att stå emot en vintervinds raseri i Nordsjön. — Djuptlastade och med höga bastingeringar, bil. dade det öppna rummet mellan skansen och kajutan endast basiner, att upphemta det vatten, som med en stormil kunde bryta öfver bord, tills det slutligen uppslök dem. Det femte fartyget, ! Mary, dubbelskruffartyg, var destineradt till! London, och hade en tredjedel större drägtighet : än de andra fartygen, med mer än 2 gånger större hästkraft. Dess öfre däck var äfven betäckt, föroch akterut, med ett reservdäck, hvilket förekom någon samling af vatten, som kunde bryta in öfver det. , Mary var det enda fartyget af de fem, som kom hem, från den resan, och dess loggbok berättar om hvad som tilldrog sig vid passeringen öfver Nordsjön, sedan den lemnade Skagen. Då man lemnade den på eftermiddagen, den 29 December, var vädret, med afseende på årstiden, vackert, men, sedan man passerat Kattegat, friskade vinden upp, och kl. 7 på aftonen blåste det häftigt från Sydost, med snö och slask. Från kl. 7 till midnatt gick vinden gradvis rundt om till Ost och med en orkans styrka. Kl. 4 påföljande morgon var vinden N.O., blåsande med en förskräcklig styrka; en förfärlig sjö uppkom, och bröt tidtals öfver fartyget i omätliga volumer. I denna fruktansvärda förvirring mellan vind och vatten, skulle det ha blifvit en ögonblicklig förstörelse af fartyget och alla ombord vid försök att lägga bi, och maskinerna höllos derföre i full kraft, verkande med största skyndsamhet, och fartyget höll rakt fram genom omätliga vågor, hvilka rusade efter och förbi det, eller bröto in öfver aktern och fören. Alla öppningar i reservdäcket voro behörigt tillbommade, och vågorna bröto endast in uppå det för att falla tillbaka, upplösta i den tjutande stormen, hvilken hade jagat upp dem. Ett hastigt ombyte af vinden i motsatt rigtning, påföljande midnatt, uppväckte en storm rakt emot, men ,,Mary höll sin kurs och anlände, efter många äfventyr, till Thames Haven, men 10 timmar efter sin tid, med förlust af endast en oxe och med ingen skada till maskineri, skrof, båtar, spiror eller rigg. För dess säkerhet på en vinterresa öfver Nordsjön hade det utan tvifvel att tacka dess lämplighet, hvad beträffar drägtighet, hästkraft och besittningen af ett reservdäck, hvilket hindrade någon del af de omätliga vattenmassorna, som bröto in öfver bord, att finna sin äg nedtill. Bristen på dessa tre stora reqvisita för ett fartyg, för att kunna fullfölja sådane resor, var otvifvelaktigt orsaken till förlusten af dess 4 följeslagare, hvilka alla måste hafva förfyllts af de på hvarandra följande sjöarne och gått förlorade i den svåra vinterstormen. ——k Se—