Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 juni 1867, sida 1

uppmärksamhet från det franska hofvets , sida, så har äfven befolkningens intresse och nygirighet nästan uteslutande koncentj trerat sig omkring hans person. Dagen före afresan infunno sig samtliga de franska ministrarne och en mängd högt ståsende damer: till afskedskur L Alexander, och på samma tid inträ en deputation från engelsmännen i Paris I för att öfverlemna honom en adress. Graren hade den 10 dennes i St. Cloud besökt den kejserlige prinsen och egenhändigt till honom öfverlemnat Andreasordens sstorkors. Alla de divisionsgeneraler, som sdeltogo i den stora revyen den 6 dennes, hafva likaledes erhållit denna orden. BriI gadgeneralerna hafva Stanislaiordens storkors, och samtliga öfverstarne samma ordens kommendörskors. I Paris synes det endast vara en mening derom, att bandet mellan Frankrike och Ryssland blifvit ssastare och intimare, än någonsin förut. Den 14 dennes lemnade konungen af I Preussen med svit Paris, och reste först till Brässel, der han ämnade aflägga ett Tkort besök hos den belgiska kungliga samiljen, som genom hertigens af Flandern förmälning med prinsessan Maria af IIohenzollern blifvit beslägtad med det preusIsiska konungahuset. På tal om grefve Bismarcks vistelse i Paris heter det i ,Indep. belge, att han begagnat sin vistelse i Paris att konsultera Frankrikes berömdaste läkare för sin nervsjukdom. Sedan de preussiska gästerna lemnat Paris, skola de stora suveränernas plats — med undantag af kejsaren af Österrike, som väntas inträffa i Paris den 25 dennes — intagas af potentater utaf andra rangen. Sultanen af Turkiet inträffar samtidigt med österrikiske kejsaren; dernäst väntas drottningen af Spanien, hvilkens resa af regeringen blifvit officielt meddelad cortes. Likaledes omtalas den nära förestående ankomsten af furst Mikael af Serbien, vice konungen af Egypten (som redan den 9 Ben sypten v dennes inskeppat sig i Alexandria); storhertigen och storhertiginnan af Baden; kronprinsen och kronprinsessan af Sachsen, och slutligen konungen af Sverge. Förhören med Beregoloski lära snart vara slutade; det heter, att han bestämdt fasthåller vid sitt påstående att icke hafva några medskyldiga. Den cell, i hvilken han sitter, är en lokal, som är särskilåt bestämd för personer, hvilka begått större förbrytelser eller som redan äro dömda till döden. Denna cell ligger midt öfver det rum, som var bebodt at Marle Antoinette. Bland dem, som förut sutit i Beregowskis cell, nämnas marskalk Ney, presten Verger (som dödade erkebiskopen af Paris) och Orsini. Moniteur innehåller, att den utmärkte läkaren Nelaton, som vårdat den kejserlige prinsen under hans sista sjukdom, blifvit storofficer af hederslegionen. Han mottog af kejsaren samma ordenstecken, som den sistnämnde sjelf burit. Marinministern, Rigault de Genouilly, skall i Toulon å kejsar Napoleons vägnar mottaga sultan Abdul-Aziz. Konungen af Preussen har gilvit markis de Moustier, Conroberl, Regnoult du St. Jean dA Angely Svarta-örns-orden; dessutom hafva 12 högre funktionärer, hvaribland generalerna Fleury och Reille, hertigen al Bassano och de Lasseriere, erhållit storkorset af Röda-örns-orden. TURKIET. Zeit. skrifi framkallats deraf ste suveräner trädt i vånskaj ng med hvarandra, har ick genom de sednaste under Här synes ånyo ett af de d under hvilka endast en särdele het kan hejda utbrottet af en skickelsediger kris, och faran hotar icke blott på en punkt, utan alla antändbara ställen af den turkiska statskroppen ssynes på en gång vilja uppgå i lågor. Förhållandet till Grekland är åter drifvet till sin spets, så latt man hvilket ögonblick som helst kan vänta en sammandrabbning på hafvet mellan greker och turkar. Samtidigt härmed antager den upproriska rörelsen i Bulgarien ständigt en mera betänklig karakter, och för så vidt ett telegram meddelar, latt man hyser fruktan för utbrottet af ett uppror på åtskilliga punkter, kan det härmed endast menas ett allmänt uppror. Ty det är faktiskt, att det redan under flera veckor i Bulgarien kämpats med omvexlande lycka, och en turkisk afdelning blef redan den 20 Maj vid Varbovska slagen af insurgenterna. I ,Indep. be att den ryske generalen Tschernajeft skall ställa sig i spetsen för upproret, samt att revolutionskommiteen Änar för afsigt att utropa en utländsk prins (ryske storfursten Alexis) till regent i Bulgarien. Under alla omständigheter måste man bestämdt antaga, att Porten inom kort i Balkan skall upplefva en ny upplaga af det kan a upproret, men med den skilnad, att den nya rörelsen, på grund af Bulgariens centrala belägenhet, skulle blifva af längt större vigt för turkiska regeringen, än kandioternes insurrektion, hvilken, trots alla sina segrar, håller sig inom ett begränsadt område. Men de svårigheter, som Porten har att kämpa med, blifva än större derigenom, att den nu äfven möter I motstånd hos sina muhamedanska undersäter, och så vidt man kan se. bekämpas det bestående he domet på en gång från tvenne motsatta sidor. Det s. k. ,ungturkiska partiet söker komma till rodret för att skapa ett helt och hållet nytt turkiskt rike på ruinerna af det gamla. Detta är ett muhammedanskt framstegsparti, som på sista tiden med alltför stor ifver synes hafva arbetat t nomförandet af sina principer, enär de turkiska i autoriteterna arresterat. flera af detta partis medlemmar, hvaribland åtskilliga högre embetsmän. andra sidan vis tecken till starkt missnöje hos f det gammalturkiska partiet, hvilket understödjes tlaf Ulemas. De muhamedanska ultramontanerna . kunna icke fö draga de reformer, som man står i begrepp att införa, och se i sultanens resa till Paris ett förnekande af grundsatserna i Koranen, och Ådet vore visst icke öfverraskande, om vilseledda fanatiker af detta parti skulle våga ett förtvifladt Ir Det sknllde vara så mycket lättare att vinNordd. allg Den tillitsfalla att Huropas mäki ig beMbräck C 3 1