Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 juni 1867, sida 5

Norge. Cellfäångelserna. En af de vigtigare frågor — säger Aftenbladet — som för en del år sedan afgjordes, nemligen reformen af vårt fängelseväsende, kan nu sägas vara i det väsentliga praktiskt genomförd, i det att det sista distriktsfängelset, det i nordre Aardal uppförda, i dessa dagar afsynats. Man lärer påminna sig, att den offentliga diskussion, som på sin tid väckte opinionen för en total omorganisation af hela fängelseväsendet i vårt land, föranledde antagandet af en lag å 1857 års storthing, af konungen stadfäst den 13 Okt. samma år, hvilken utlofvade åt stadsoch landtkommunerna statsunderstöd för hälften af de kostnader, fängelsers uppförande kräfde, under vilkor att uppförandet skedde inom viss tid och på ett af justitiedepartementet godkändt sätt. Tio år ha således användts till fängelseyäsendets reformerande. I allt har landet på detta sätt fått inemot 60 rya distriktfängelser, i det att de större amten byggt hvar sina tre eller två, de större städerna hvar sitt. De flesta äro uppförda afsten och ha ett tidsenligt utseende, samt äro försedda med sessionslokal och bostäder för bevakningen, liksom ofta kombinerade med polisstation och andra kommunala lokaler. Dyrbarast är det i Kristiania, som kostat 120,000 specier. Statens bidrag till distriktfängelserna uppgå till 325,000 specier; ett motsvarande belopp ha således landets kommuner tillsammans utgifvit, oberäknade utgifterna för byggnadsplatser, inventarier m. m. Utom distriktfängelserna har man i amtsdistrikterna sörjt för åvägabringande af dei ofvan nämnda lag föreskrifna hjelparrester, som närmast äro afsedda sör ransakningsfängar.