Preussens alla förehafvanden samt isyn. nerhet dess förhållande till de sydtysks staterna, och som visat sig vid förfrågnin garne om de preussiska officerarnes när. varo i Rastatt; samt slutligen Frankrikes icke fullkomligt opartiska hållning i nord slesvigska frågan — alla dessa momentei berättiga endast allttör mycket till der slutsats, att en varaktig fred endast då kan anses försäkrad, när antingen Preussen afstår från sin tyska mission, elle: Frankrike från sin lust att lägga sig ut Preussens inre angelägenheter. Huruvida kabinettet i tuilerierna är villigt dertill skall snart visa sig vid behandlingen a den nordslesvigska frågan. Den preussiske polisdirektören Sticbe har den 31 Maj inträffat i Paris, som det påstås, för att utforska och motarbeta vissa hannoveranska agitationer, hvilka skulle lutgå från f. d. Meding, som till hörer ex-konung Georgs omgifning. Genomgripande reformer i den hannoveranska förvaltningen förberedas, specielt ett noga åtskiljande af den militära och civila myadigheten, hvilken hittills till en del varit förenad i den preussiske generalguvernörens hand. . FRANKRIKE. Ryske kejsarens mottagande i Paris skildras i några berättelser såsom mycket hjertligt; i andra deremot såsom temligen kallt. .,Moniteur påstår, att de höga resande på hela vägen blefvo mottagna med Stor entusiasm. I en korrespondens till yIndep. belge berättas deremot, att befolkningens hållning vid bulevarderna Bonne-Nouvelle och Montmartre var höflig, men undvikande. Icke många flaggor syntes på bulevarderna, hvaremot rue de la paix, genom hvilken tåget gick, var rikligt prydd med emblemer. Kejsar Alexander satt på högra sidan af franske kejsaren i en täckt galavagn; midtemot dem sutto de tvenne ryska prinsarne. Eskorten utgjordes af hundramannagarde! och en afdelning gardes-lancierer. Korrespondenten till Indep. belge omtalar det rykte, att den ursprungliga planen för resan till tuilerierna ändrades kort före de resandes ankomst, enär polisen fruktade en demonstration i polsk riktning från arbetarnes sida. Antalet resande, som inträffa i Paris både från de franska provinserna och från utlandet, angifves nu i medeltal till 20,000 dagligen. ENGLAND. Lord Stanley har, enligt , Köln. Zzeit., låtit tillsända sig berättelser från Englands diplomatiska agenter i Turkiet om den ställning, hvaruti sultanens kristna undersåter för närvarande befinna sig. De härom inlemnade berättelserna äro hvarandra mycket olika, likväl synas de det hela ådagalägga, att den kristna befolkningen under de sednare åren gått betydligt framåt, både i förmögenhet ooh nflytande. Deremot synes tydligt, att senomförandet af ett fullkomligt lika beättigande mellan kristna och turkar i let offentliga lifvet skall stöta på mycket stora svårigheter. Lord Lyons — engelsk umbassadör i Konstinopel berättelse länvisar på omöjligheten af, att spåren ster muhamedanernas 400:åriga herraälde med ett skulle kunna försvinna, nen framhåller tillika, huru obilligt det kulle vara att förneka de stora framsteg ch förbättringar i de kristnas ställning, om blifvit genomförda under loppet af le sista 30 åren. Afsigten med desga erättelser öfver förhållandena i Turkiet ynes vara att bemöta den franska och yska diplomatiens ständigt förnyade påtåenden, att sultanens löften om reforner icke haft det allra ringaste värde, amt att man måste tillgripa verksamnare åtgärder mot Turkiet. RYSSLAND. Storfursten Alexis (kejsar Alexanders redje son, född 1850), har från Moskwa est öfver Nikolajew och Odessa till Kontantinopel och troligen äfven till Athen, erifrån till Malta och Cadiz, der storfurten på ett ryskt ångfartyg skall anträda n resa öfver Atlantiska Oceanen till Ameka. Han skall återvända genom Medelafvet och Svarta hafvet till Sebastopol ch derefter beresa kusterna vid sistämnda haf, Azovska sjön, Don och Volga. Kejsarinnan afreser den 17 dennes öfver Varschau och Wien till Krim. AMERIKA. De sednaste underrättelserna från Mexiko ämma rätt väl öfverens. Franske konIn i Vera-Cruz har till sin regering raporterat, att den kejserliga armöen gifrit g8, samt att kejsar Maximilian är tillngatagen. Man väntar med otålighet. a depescher och hoppas, att juaristerna ola skicka den fångne kejsaren till Tam-I A — I lång nromenad tillsammans hvarnnder 1