Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 juni 1867, sida 1

UTRIKES. TYSKLAND. Den nordtyska förbundsförfattningen har — som ett telegram förut meddelat — sden 31 Maj blifvit antagen af den preusssiska deputeradekammaren med 227 röIster mot 93, och endast medlemmarne af yttersta venstern röstade mot densamma. Dagen förut hade deremot hela det nationella partiet och venstra centern förenat sig med framstegspartiet för att uttala tadel öfver justitieministern af det skäl, att en hannoveransk domare blifvit förflyttad till en gammal-preussisk rättskrets, hvilket förklarades för en kränkning af författningen. Justitieministern hade till en början helt käckt försvarat sig med det påståendet, att då landtdagen der gjort sin pligt (genom att ej antaga ett af regeringen under förra sessionen förelagdt förslag, som tillät omflyttning af Juridiska embetsmän från de nya till de gamla delarne af landet), så måste regeringen utjemna bristen genom att handla på egen hand. Vid den slutliga förhandlingen om saken var justitiseministerns hällning emellertid mindre styf; men han förmenade sig likväl ega rätt att företaga dylika förflyttningar, enär intet positivt lagbud förbjöd dem. IIuruledes regeringen nu ämnar ställa saken skall blifva intressant att se; ty det skall visa sig, om den skall böja sig för en omröstning i landtdagen uti sådane angelägenheter, eller också ånyo sätta sig ut mot folkets representanter i en fråga om statsmakternas ömsesidiga kompetens. Det heter derföre äfven, att det nationella partiet hade i sinnet att göra den nämnde förflyttningens återtagande till vilkor för sin votering i författningsfrågan, enär framstegspartiet hade påstått, att den nordtyska författningen tillintetgjorde Preussens särskilda frihet. Den nordtyska författningen har nu äfven antagits af Anhalts landtdag, och detta enstämmigt, af Oldenburgs landtdag med 45 röster mot 3, samt dessutom i Reuss-Schleiz och Liheck. Förbundsrådet skall, enligt utsago, snart sammanträda för att ordna de angelägenheter, som skola behandlas i det parlament, som på hösten väntas skola sammanträda. Men ehuru väl förbundsförfattningen således icke ännu trädt i lif, visar den dock redan sina följder, ofta på ett mindre behagligt sätt. I åtskilliga af de mindre tyska staterna har det, samtidigt med författningens stadfästande, föreslagits betydliga skatteförhöjningar, såsom i Sachsen, Weimar, Meiningen, m. fl. ställen. Man är äfven betänkt på andra förändringar. Så föreslås, att de tvenne åtskiljda delarne af Coburg-Gotha, hvilka hittills haft särskilda landidagar, departementer och andra förvaltningsmyndigheter, skulle förenas till ett. I Weimar kom det till tal att nedsätta civillistan, men detta förslag förkastades med 18 röster mot 11. Atskilliga tyska furstar sägas vara beredda på, att deras suveränitet ej skall blifva rätt långvarig; det påstås t. o. m., att storhertigen af Weimar och fursten af Waldeck remaf skulle hafva erbjudit kohungen af Preussen att afstå sina länder ill honom. Saltmonopolet är afskaffadt slera nordtyska stater, härvid följande Preussens exempel, och detsamma skall ke i Sydtyskland, i öfverensstämmelso ned det i Karlsruhe den 8 Maj träffade talet mellan Preussen och de sydtyska taterna. Nista höst skola underhandlinsar börja om Liibecks och Mecklenburgs ipptagande i tullföreningen samt om föridring i densamma, enär man utgår derfrån, att tullföreningen, hvad Nordtyskand angår, icke längre kan hafva karakeren af en traktat, utan är en författingsbestimmelse, samt att man, med hänyn till nordtyska parlamentet, icke kan —— —