Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1867, sida 3

Article Image
Ppagens session begynte kl. 9 f. m. i cellfängelset, sortsattes sedermera i rådhuset och slutade kl. 4 5 e. m. Såsvedahls häradsrätt. Branden vid Lilla Gårda. Uti till Säfvedahls häradsrätt ingifven stämningsansökan och på deri anförda skäl, hade agenterna för brandförsäkripgsbolagen Royal, Liverpool—London and Globe samt Imperial, begärt att undersökning måtte företagas angående uppkomsten af den eldsvåda, som Tisdagen den 23 sistlidne April utbröt i en fabriksbyggnad å egendomen Lilla Gårda, belägen utmed Fattighusån, och hvilken fabrik varit förhyrd af firman Rowel Brothes och begagnad för tillverkning af s. k. konserver, extrakt m. m. hrarjemte käranderna yrkat det ansvar, hvartill omständigheterna kunde föranleda, å hr J. E. Rowel, hvilken varit innehafvare af firman. Ilela byggnaden, som var af trä, jemte det deri befintliga lagret uppbrann aldeles. Då detta mål sistliane Lördag förekom till behandling vid häradsrätten i dess lokal i cellfängelset, anmälte sig såsom ombud för samtlige käranderna v. häradshöfding Söderberg, och hade fven hr J. E. Rowel tillstädeskommit, biträdd af häradshöfding Chrysander. Fjorton vittnen voro inkallade, deribland några engelska arbetare för hvilka konsul Duff tjenstgjorde såsom tolk. Hr Rowel, som uppgat det han vore född skotte och brittisk undersåte, berättade att han under 3 år uppehållit sig härstädes, derunder han dock ej sökt eller erhållit svensk medborgarerätt. I ofvannämude bolag hade fabriksinventarierna och maskinerier samt lagret varit assurerade för tillsammans 42,500 rdr. Största delen hade förstörts och hade blott en del lådor, innehållande färdiga burkar med konserver, blifvit räddade. — Angående uppkomsten af elden kände han ej något. IIan hade vistats hela dagen dels hemma i sin bostad och dels å kontoret, hvilka lågo straxt bredvid fabriken. Klockan omkring 6 hade han sednast varit i fabriken för att uttaga fläsk till hushållet, och då uppehållit sig derstädes omkring 10 minuter, samt hade åtföljts dit af slagtaren Gård. Ian låste dörren och tog nycklarne med sig till sin bostad, der han vistades tills han genom bankningar å dörren blifvit uppmärksamgjord å att elden utbrutit. IIan hade då först klädt på sig och skyndat ut, men i brådskan hade han glömt nycklarna, hvarefter han återvände från fabriken hem igen för att hemta dem, men när han då återkommit hade de ej behöfts, emedan dörrarne redan blifvit inslagna, och elden synts tagit öfverhand. — Rovel trodde att elden utbrutit i den ändan af byggnaden, som innehållit bleckslageriverkstad. Svaran:s rättegångsbiträde gjorde nu den anmärkning, att då enligt hr Rowels berättelse inbrott några gånger skett i fabriken, och han derjemte varit utsatt för hotfulla uttryck af en del bortkörda arbetare, hyste hr Rowel den misstanken att branden möjligen blifvit anstiftad af en sådan. In annan möjlighet förklarade hr Chrysander, vore äfven sannolik, nemligen att en korg med spånor, som användes i bleckslageriverkstaden för att annda stenkol i fyren, kanhända blifvit stäld för ära denne och orsakat eldsvådan. Kärandenas ombud framstälde härefter den fråga till hr Rowel, om han icke i England varit tilltalad för brott, hvartill nekades. Ombudet frågade ytterligare, om icke hr Rowel rymt från England för skuld, hvilket han hört berättas vore händelsen och trodde sig ombudet veta, att fängelset väntade honom, derest han åt nde till England. Denna fråga förstod hr Rowel icke, ehuru han dittills talat en ganska god svenska, utan måste densamma först öfversättas af tolken, hvarefter hr Rowel medgaf, det han uraktlåtit att uttaga den i England brukliga qvittensen öfver gjord uppgörelse med sina kreditorer. Svarandens biträde anmärkte härvid, att ,det ju ofta är fallet att affärsmän söka att å andra orter reparera sina dåliga affärer, hvilket gaf kärandenas ombud anledning att yttra, att ,,det ifven så ut, som detta vore ett sådant der f att reparera affärerna. Af de inkallade vittnena hördes först grossk. C. D. Lundström, hvilken varit egare till fabriksbyggnaden, och berättade han, att densamma genom kontrakt af den 19 April 1866 hyrdes af en hr Irving, hvilken sedermera transporterat detsamma å en hr I. II. Fawcctt, hvilken dock i Augusti förlidet år rymde härifrån. Ir Rowel hade sedermera innehaft lägenheten samt betalt hyran. Hr Lundström, som vistades å sin egendom Underås då elden utbröt, kände ingenting om densammas utbrott. Alla de öfriga vittnena hade ej något af vigt att upplysa i saken. Några arbetare å fabriken berättade blott, att det varit i midten af byggnaden, som elden synts hafva utbrutit, att ingen eld synts i fyren när de gingo derifrån, att inga spånor eller brännbära ämnen varit liggande i närheten deraf och; att nycklarne innehafts af hr Rowel. Kärandenas ombud framstälde slutligen den frågan, om icke hr Rowel vid flera tillfällen besökt olika brandförsäkringsbolag och begärt att få assurans på kontrakter rörande innestående löner för sina engelska arbetare, så att de, i bändelse det blef elåsvåda och de blefvo utan arbete, skulle utsk samma löner. Hr Rowel medgaf att han gjort sådana förfrågningar, hvilka han verkällt på uppmaning af en affärsman, och då de betare han har, enligt kontrakt, skola hafva sina löner fastän fabriken uppbrunnit. Af kärandens ombud anhölls om uppskof för inkallade af flera vittnen, hvilket medgafs, och förekommer målet ånyo vid Landvetters tingsställe den 7 dennes. Hr Rowell hade den oturen att genast efter förhörets slut blifva antastad af några fordringsegare, hvilka insatte honom å bysättningshäktet å cellfängelset, för en större förfallen skuld. — — — —

3 juni 1867, sida 3

Thumbnail