Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1867, sida 2

blifvit bestämda att erhålla de stora, utomordentliga priserna (icke guldmedaljer) vid a expositionen. I det hela lära 36 sådane extra priser skola utdelas, för hvilka den kejserliga kommissionen erhållit till sitt förfogande en fond af 25,000 francs. De ifrågavarande prisbelönte äro: Jacobi för galvanoplastiska produkter, Mame C:o i Tours för boktryckeriarbeten, pater Secchi för meteorologiska instrumenter, Gaudet C:o för metallurgiska produkter, Bessemer för stålberedning, Mathieu för kirurgiska instrumenter, Schneider (presidenten i lagstiftande församlingen) för en i hans fabrik förfärdigad maskin, Hughes för elektrisk telegrafi, det internationella sällskapet för Suez-kanalens byggande, det franska sällskapet för räddning af skeppsbrutna, det franska bolaget för skeppsbyggnad i La Seyne vid Marseille, Farcot för nya uppfinningar i ångmaskinsläran (specielt för reduktion af kolförbrukningen), Pasteur för vins konservering, det internationella sällskapet i Genöve för vård af sårade soldater på slagfälten, sällskapet för sjukvård i Förenta staterna, II. M. Napoleon III för arbetarebostäder, Dufresne för ciseleringsoch damascheringsarbeten, Algier för bomullskultur, och kejsardömet Brasilien för detsamma. Ett stort antal arbetare af alla slag är redan i industripalatset sysselsatt med sörarbetena till de stera festligheter, som vid prisutdelningen den 1 Juli skola ega rum. Många andra festligheter komma samtidigt dermed, hvaribland äfven den internationella musikfesten. Den 26 Maj afgick vice konungens af Egypten jakt, Marhs, kommenderad af franske marinlöjtnanten Poissen, från Marseille till Alexandria, för att afhemta vice konungen till expositionen. ENGLAND. Det har gjort ett godt intryck i hela landet, att Burke blifvit benådad från dödsstraffet, hvaraf man vill draga den slutsatsen, att de öfrige dödsdomarne öfver fenier icke heller skola exeqveras. ,Times innehåller en artikel, i hvilken det till irländarnes undskyllan anföres, att de blifvit illa behandlade af England, samt att de upproriske kunna åberopa sig på samma grundsatser, för hvilka det engelska folket vid så många tillfällen yttrat sympatier, sednast då detta folk egnade sin hyllning åt Garibaldi, som just är revolutionens representant. Den engelska regeringen har dessutom icke allenast erkänt revolutionära omhvälfningars berättigande, utan tillika understödt upproriska mot deras legitima herrskare. ,,Irländarne — säger , Times till slutet — äro det fattigaste folk i vestra Europa. Hela deras land är i främmandes besittning, och en frimmande kyrka lägger beslag på alla kyrkliga inkomster. Huru man än från engelsk sida söker ursäkta detta förhållande, skall förklaringen öfrer den feniska rörelsen likväl alltid ligga häruti, och när man talar om Burkes och hans kamraters förbrytelser, skall den andra sidan af medaljen framvisa en ännu större nationell förbrytelse. Törberedelserna till mottagandet af de frivilliga skarpskyttarna från Belgien bedrifvas med stor ifver. Prinsen af Wales är hederspresident i den härför tillsatta kommitcen, och konungen af Belgien har lofvat bevista festerna för skarpskyttarne. Bland de storartade högtidligheter, som skola ske, omtalas en souper med konsert i Agricultural-Hall, en fest i kristallpalatset i Sydenham, en annan på skjutplatsen, 0. s. v. Som vi redan meddelat, komma de belgiske giisterna att mottagas i Ostende af engelska krigsfartyg, som föra dem till London-Bridge, och genast efter ankomsten skola de mottagas i Guildhall af autoriteterna i City. NEDERLÄNDERNA. Från Haag berättas, att man redan börjat utföra den nyligen antagna armåorganisationen. Hufvudpunkterna i reorganisationen af borgarbeväpningen gå ut på följande: Hvarje man i landet skall från sitt 21:sta till sitt 34:de lefnadsår tjena i borgarbeväpningen, såvida han är i besittning af de härför nödiga fysiska egenskaper. Styrkan skall — som förut meddelats — i krigstid utgöra 100,000 man, i fredstid endast hälften. I krigstid hafva medlemmar af borgarbeväpningen rättighet att ställa karl i sitt ställe. Då mobilisering företages, bestrider staten omkostnaderna; men i fredstid skall borgarbeväpningen underhållas af kommunerna, som dock erhålla ett tillskott från statskassan, hvilket högst må utgöra 5 gyllen årligen för hvarje man. De frikårer, som man nu håller på att upprätta, skola icke stå i förbindelse med borgarbeväpningen. De frivilliga skola underkasta sig de bestämmelser, som konungen föreskrifver, och han utnämne ofAA — jag kan helse er från henne, ty hon bad mig helsa alla dem, som ännu komma 424