Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 juni 1867, sida 2

ningen förvarades. Om banditernas fortsatta framfart i kyrkostaten skrifves till ,Indep. Belge: ,Ju flera edikter, som utkomma mot banditerna, desto mera synas de föröka sig. De härja nu på den stora slätt, som utbreder sig från Rom till Civita Vecchia, samt brandskatta der egendomsegarne och köpmännen, hvilka hotas med plundring, ödeläggelse och mordbrand, om man icke betalar hvad de föreskrifva. Man vågar knappast förflytta sig ett kort vägstyeke utan eskort af gendarmer; jägarne blottställa sig t. o. m. straxt utanför Roms portar, och familjen Rospigliosi, som utflyttat till sin villa vid Maccarese, har måst fly för att återkomma till Rom. Omkring Aletri påstår man vara 400 banditer; mellan Bracciano och Marigiana räknar man omkring 70, under befäl af en capo di hande, som endast är 25 år gammal. I Sabina täflar en viss Bil Calabrese snart i ryktbarhet med den bekante banditchefen Andreozzi. FRANKRIKE. Det synes nu vara afgjordt, att konungen af Preussen i morgon skall afresa från) Berlin för att inträffa i Paris dagen derpå. Konung Wilhelm kommer att på denna resa åttöljas af generalerna Moltke och Treschow, grefvarne Bismark och Goltz samt legationsråden Keudell och grefve Wesdahlen. Det synes nästan, som om kejsaren af Österrike äfven skulle inträffa i Paris under kejsar Alexanders och konung Wilhelms vistelse derstädes; åtminstone berättar , National Åeit. att den nye ceremonimästaren vid österrikiska hofvet, furst Ilohenlohe (en bror till Bajerns ministerpresident), med stor ifver påskyndar förberedelserna till resan. Genom prins Napoleon lärer konungen af Italien hafva blifvit inbjuden till Paris. Viktor Emanuel säges likväl icke hafva särdeles håg för denna resa, enär han är en afsvuren fiende till alla officiella hoffester. Man torde påminna sig huru kejsar Napoleon i början af förra året riktade ett bref till statsministern angående det understöd, som staten borde vara skyldig att lemna , Arbetets invalider och deras familjer. Mången tog då hela saken för en fras, som icke skulle hafva några allvarsamma följder. Statsrådet har emellertid nu utarbetat ett fullständigt lagförslag härom, enligt hvilket sådana arbetare, som blifvit skadade i eller oförmögna till arbete, äfvensom deras efterlemnade, skulle erhålla pensioner ur en allmän kassa. De nödiga fonderna för denna kassa skulle erhållas genom en afgift af 1 procent, som staten skulle betala från alla offentliga arbeten, hvilka företagas på dess bekostnad. För att betaga dessa pensioner karakteren af en allmosa utaf staten, skulle endast sådana behöfvande erhålla rätt till pensioner, hvilka; genom mindre inbetalningar till kassan lagt i dagen sin omtanke för framtiden. Krigsministern har genom en rundskrifvelse till cheferna för alla artilleriregimenten anordnat, att dessa skola ställas på fredsfot. Antalet hästar vid hvarjeregimente kommer härigenom att nedsättas från 1,500 å 2,000 till 750 å 820. Dessutom kommer artilleriets organisation att helt och hållet förändras. Hittills hade hvarje ridande artilliregimente 12 ridande batterier, och hvarje fotartilleriregimente 12 sältbatterier. Efter de nu gjorda bestimmelserna skola de hittills varande ridande regimentena bestå af 7 ridande och 5 fotbatterier samt fotartilleriregimentena af 5 ridande och 7 fotbatterier. De sistnämnde regimentena skola tillhöra reservartilleriet. Alla gamla gevär skola förändras till kammarladdningsgevär, efter ett system, som är olika med det chassepotska. Det nya geväret, kalladt fusil rectifie, lärer gifva samma resultater som det sistnämnda, men kan mycket snarare och med mindre kostnader åstadkommas. Man har äfven nyligen vid kavalleriet vidtagit en anordning, genom hrilken anfallande kavallerister kunna anspänna sina hästar vid kanoner, som blifvit öfvergifna af sina Serviser. Den franska sydbanan kommer den 15 dennes att sättas i förbindelse med bibanan från Toulouse till Bayonne. Denna bana skall blifva af största vigt för badorterna i Pyrencerna, enär det genom den blir möjligt att på kort tid kunna besöka alla de vackraste punkterna: Bagnöres-deLuchon, Bigorre, Cauterets, Eaux-Bonnes och Eau-Chaudes; denna bana förbinder Tarbes med Pau och Biaritz. Äfven för handelsförbindelserna på franska sydkusten från spanska till italienska gränsen blir denna bana mycket vigtig. I en korrespondens från Paris heter det: ,,Jag ser mig i stånd att kunna meddela Er namnet på flertalet af dem, som