Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 28 maj 1867, sida 2

de artigaste uttryck om förlåtelse, emedan han den föregående aftonen hade så illa utfört sitt åtagande, hvarigenom han olyckligtvis hade beredt fröken Linde en stor ångest och, som han fruktade, väckt fru Mörks missnöje. Han insåg att han förtjent det, och hans besök afsåg att om möjligt mildra det ogynnsamma omdömet om honom. Dessa ord yttrades med varm uppriktighet, men de utöfvade ej sin afsedda verkan på fru Mörk; med sin vanliga skärpa förklarade hon att det var en mycket obehaglig händelse, som kanske för de unga herrarne kunde hafva sina komiska sidor, men som för henne framstod i en helt annan dager, emedan skulden låg hos hennes systerdotter, hvars tanklösa uppförande hade bragt henne i en belägenhet, hvilken var mycket opassande för en ung flicka, men emedan hon visste att Julie insåg sitt fel, och hon sjelf. ämnade att hädanefter vaka omsorgsfullare öfver sin niece, så hoppades hon att en dylik tilldragelse aldrig mera skulle inträffa. — Med dessa ord var det fru Mörks afsigt att afsluta besöket; hon helsade Harder likasom till afsked och vände sig ifrån honom, men han lät ej affärda sig dermed. Han invände med värma att endast han, den beskyddande och i Köpenhamn mera bekante, hade burit sig oförsvarligt åt; i aktningsfulla ord sade han att Julie endast hade gjort hvad hvarje fremmande fruntimmer äfventyrade att göra, och det bedröfvade honom mycket att han gifvit anledningen dertill. Han förstod icke hvad fru Mörk menade med att denna händelse kunde hafva några komiska sidor för de unga herrarne. — Derefter tystnade han