Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 maj 1867, sida 3

Blandade ämnen. Den etnografiska utställningen i Moskau, hvilken — såsom förut i IIand.-Tidn. varit omnämndt — öppnades den 5 dennes, är ordnad i 3:ne hufvudafdelningar. sta afdelningen innehåller sigurgruppern å ysslands invånare och de i grannländerna boende slaviska stammarne, nemligen 1) de icke ryska stammarne i 114 figurer och 2) de slaviska stammarne, bland hvilka ostslaverna äfven äro representerade af 114 samt restoch sydslaverna af 63 figurer. Samtliga sigurernas antal uppgår således till 291. Isynnerhet äro de figurer lyckade, hvilkas folktyp erbjuder skarpt framträdande egendomligheter eller som äro sysselsatta med något slags göromål. -Högst karakteristisk är gruppen af guebrer, de bekanta indiska elddyrkarne i trakten kring Baku, hvilka för öfrigt ej längre förefinnas in natura. Denna grupp, bestående af 7 halfnakna figurer, har något storartadt vildt med sig. Lika lyckade äro åfven de andra stammarne med skarpt utpreglade typiska egendomligheter, såsom aleuterna, samojederna, tatarerna, baschkirerna, framställde i en scen ur deras sommar-nomadlif, de siberiska kirgiserna med sina hundslädor, de orenburgska kirgiserna och kalmuckerna bredvid sina tilthyddor, samt några kaukasiska stammar, till hvilka ett par zigenarefigurer ansluta sig. Bland småryssarne observeras serskildt en tschumak (0xfösare) från guvernementet Woronesh, som genom sin typiskt trogna efterbildning drager uppmärksamheten till sig. Derefter komma hvitryssarne och öfverhufvudtaget invånarne i de vestra och polska guvernementerna, samt slutligen de utom Ryssland boende slaver serber, bulgarer, montenegriner o. s. v. Storryssarne indelas genom typer frän 15 olika guvernementer i 3 grupper, af hvilka den ena, som har bredvid sig en isba (ett boningshus), kan kallas den industriella, den andra på en bergssluttning framställer en marknadsscen, i hvars förgrund en väderqvarn står, medan bakgrunden i en målad dekoration framställer en storrysk by, och den tredje slutligen representerar jordbruket samt har att uppvisa en isba med alla slags landtbruksredskaper. — Andra afdelningen är den allmänt etnografiska, som innehåller 155 drägter utan sigurer, föremål för husligt bruk, såsom verktyg, kärl, musikinstrumenter 0. 8. V., tillsammans 561 nummer, 69 modeller af byggnader samt 2 yg och redskaper. Alla dessa saker äro uppställda på olika platser i lokalen 1. A, iu de motsvarande figurerna. Hit höra fven de olika samlingarne, såsom vissamlingar, ritningar, fotografiska framställningar o. 8. v. — Den tredje hufvudafdelningen slutligen, hvilken kan kallas den antropologiska, har att uppvisa en samling skallar och ben, anatomiska preparater, fornlemningar ur kurganerna (gratkullar), gamla redskaper af sten m. m. En tragisk historia från Amerika. (Ur Svenska Amerikanaren.) Förnämsta handlande personen i detta drama är en ung man vid namn Rob. Ferguson, som nyligen tog graden vid Filadelfias medicinska fakultet och burit ett godt rykte för sitt städade uppförande. Sedan han återkommit till sin födelsestad, Memphis, blef han kompanjon med en af stadens berömdaste läkare och syntes med snabba steg tillvinna sig rykte och förtroende. Men hans goda tur tycktes ej vara välgörande för honom. Ilan blef sättsinnig till sina vanor, och slutligen förspordes bland hans vänner att han blifvit kär i en ung flicka af stor skönhet, men förderfvade seder, och försummade sina göromål för att njuta af hennes sällskap. Hon hade andra friare, bland dem en ung man, som ansågs för intim vän till Ferguson. De hade hemliga möten, men snart kom Ferguson underfund med hennes falska uppförande. Köld uppstod nu mellan honom och hans vän. En natt möttes dessa i en offentlig salong. Mötet blef till olycka för den falske vännen. Ferguson sköt honom och blef genast arresterad, men genom några besynnerliga mått och steg kom han fri mot borgen. Derefter begaf han sig till Nashville, men kärleken till den vackra slickan förmådde honom att återvända till Memphis. Qvinnan, som genom sin skönhet hade förmått honom att förgäta sina skyldigheter, band nu dödens maskor kring honem. Hon hade älskat den man, som Ferguson sköt, och åsynen af hans döda kropp hade i hennes skonslösa bjerta uppväckt alla förtviflans och hämndens passioner; medan hon smekte sitt offer, traktade hon efter att stöta dolken i hans hjerta. I sitt begär att göra sin plan mogen, sjönk hon i allt djupare i lastens dy och lärde känna personer, berykiade or vildsintnet och sedesioshet Meu med sis uros hon ock en mängu ynglingar af god samilj, som voro färdiga att lyda hennes minsta vink. Ferguson såg att han var i sara föl sina många rivaler och yrkade på att de skull resa till Californien. Hon gjorde någon hvardag