Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 maj 1867, sida 3

Blandade ämnen. Petersburgs folkmängd uppgår, enligt der sednaste, grundliga folkräkningen, till 540,000 per. soner, af hvilka 300,00 (187,000 män och 113,000 qvinnor) kunna läsa. Man finner häraf att nära halfva antalet af hufvudstadens invånare ej äro hemmastadda i innanläsningskonsten. En ovanlig konsert gafs den 1 Maj vid , Lil: la Börsen i Paris, det vill säga vid mynninger af Passage Jouffray. Det hällregnade. Två savojardgossar gnedo i folksamlingen ett par eländiga violer för att få några styfrar, men de församlade börsspekulanterna voro hvarken benägna att lyssna eller att gifva. Då kommo de rverldsbekants violinisterna Leonard och Wieniawsky gående förbi. De tyckte synd om gossarne och togo violerna af dem samt började spela. Det säger sio sjelft att gossarne snart fingo eu rik skörd af silfvermynt. Gripna bedragare. Hos bankirfirman Brodhag Wächter i Genf hade flera gånger en herre till utseendet engelsman, presenterat sig för ati vexla engelska papper mot guld. Westminsterbanken, som erhöll de invexlade papperen från Brodhag Wächter, meddelade, att bland desamma funnos några banknoter. som stodo i förbindelse med ett bedrägeri mot en viss Young. Denne hade nemligen till en viss Meinhardt sålt varor mot en anvisning på Westminsterbanken, hvilken vägrat att inlösa densamma. Meinhardt å sin sida hade sålt varorna med 60 procents förlust och sedan rymt sin kos. För omkring 14 dagar sedan presenterade sig engelsmannen åter hos bankirhuset i Genf för att invexla 200 pund sterl. mot papper. Bland de erbjudna banknoterna trodde man sig nu igenkänna ett par, hvilka Meinhardt erhållit af Ypung mot en annan anvisning på Westminsterbanken och hvilka denna sistnämnda betecknat som falska. Vid jemförelse med de uppgifna numren bekräftades misstanken, och Brodhag Wächter förklarade för den föregifne engelsmannen, att de tillsvidare måste banknoterna. Denne visade sig myc och hade tillochmed den djerfheten att gå till en advokat och angifva firman Brodhag Å Wächter som insolvent. Sedermera återkom han ännu en gång och förevisade ett telegram från Brieg såsom bevis, att han der kunde göra en god affär, för hvilket ändamål han nödvändigt måste hafva penningarne. Man anmärkte, att telegrammet ju vore adresseradt till en herr Schulze och ej till en herr Meinhardt, hvarpå han svarade, att han ej heller hette så, utan Schulze, samt att Meinhardt vore hans svåger, i hvars namn han handlade. Nu beslutades det, att engelsmannen skulle häktas. Tvenne polisagenter begäfvo sig till hans bostad, der de emellertid råkade en annan engelsman, som kallade sig Siegfried. Denne herre, som tog polisagenterna för af.srsmän, sade, att hans vän Schulze ej vore hemma, men att han ville föra dem till ett bryggeri, der de skulle träffa honom. Så skedde också verkligen och Schulze blef genast häktad, hvuket öde äfven drabbade hans föregifne svåger Meinhardt, hvilken man upptäckte i Pregny. Emellertid hade den bedragne Young anländt från London, hvilken, då han fick höra namnet Siegfried, framtog ett numm er af ,,Times från förlidet år, hvari en belöning af 200 pund sterl. utlofvades för upptäckandet af en viss Sichmon, som begått en stöld af ädelstenar till ett värde af icke mindre än 1 million francs och hvilken man trodde hafva rymt till Amerika. Nu häktades äfven Siegfried, som genast bekände; så att nu hela bandet jemte en mängd dyrbarheter (bland hvilka äfven en målning af Rafaöl, hvilken markis Campano anförtrott Sichmon till fö ning och som skall vara värderad till 800,000 francs) befinna sig i polisens händer.