affär att för två trancs hafva utan tidsförlust och med friska krafter anländt till den stora verldsutställningens portar. Ja, nu äro vi der! Men hvilken port? — Vi hafva många att välja på. Den närmaste, då vi komma från staden, för oss genom Avenue Rapp midt in på den långsida af ovalen, som tillhör den franska utställningen. Om ni längtar att ögonblickligen börja edra rundvandringar inom det stora palatsets omätliga kretsar, så hafva vi från denna sida endast några steg rätt fram för alt befinna oss ,in medias res. Men vill ni börja med det som är anläggningens största underverk och vackraste tafla, så låtom oss dröja i parken eller helst här till venster i trädgårdsutställningens särskilda afdelning. Min utställarebiljett bereder mig icke inträde der, men jag betalar gerna 50 centimes extra för att få dröja vid detta förtjusande landskap, der inom månaders lopp konsten af ett sandhaf skapat en verkligen ideal natur. Och en trädgårdsutställning sådan som denna omfattar ju i viss mening det ädlaste af all konst, all industri, allt jordbruk. Att i sköna former bygga ett verkligt landskap är en plastisk landskapsmålning, der konstnären lånar luftens och vattnets, gräsets, trädens och blommornas egna ärger. Ingen pensel har några skönare. Och ingen konstakademis landskapsskola har för ett folks andliga kultur en så omfattande betydelse, som det milda hägn, hvilket förädlar naturen omkring menniskornas boningar. Härvid händer det stundom att poesien flyr från de stela terrasserna omkring de stores slott för att bland några anspråkslösa fruktträd och blommor invid den sattiges hydda finna en fristad. Till denna anmärkning fann jag mig föranledd vid tanken på mitt nyssnämnda besök i Versailles, hvars stela terrasser jag finner rent af odrägliga. — Och likväl skulle hela det lilla paradis, som på Marsfältet kallas ,le jardin råserve, kunna rymmas i ett hörn af dem. Men icke blott såsom landskapsmålning eller landskapsplastik berör denna anläggning en af tidehvarfvets sjelsständigaste och vackraste koastbrancher. Hvad vi företrädesvis kunna kalla vår tids egen arkitektur finnes här på det fördelaktigaste representerad. Har då vår tid frambragt någon ny, sjelfständig stil inom arkitekturen? Ja visst, ehuru man måhända ännu icke så allmänt kommit att reflektera deröfver. Ser ni dessa ljusa, lätta konstruktioner af jern och glas, som likt ett hvalf af bara luft der borta på höjden omsluter en tropisk skog. Dessa ,krystallpalatser äro barn af vår tid, tvillingssyskon med de allmänna verldsutställningarne. De föddes 1852 i Loldon, men jag tror att krystallpalatsen öflverlefva de allmänna verldsutställningarne. Äfven det nuvarande utställningspalatset är en praktisk och storartad konstruktion af jern och glas, men som arkitektur i estetisk mening lär den väl icke vilja blifva nämnd. Till trädgårdsutställningen höra för öfrigt icke mindre än 14 glashus af olika storlek och form, alla fulla af växter, som ombytas hvar 14:de dag. Om trädgårdsutställningens beröringspunkter i öfrigt med industrien och jordbruket skola vi samtala i nästa bref, medan vi vandra omkring och bese anläggningen. CENTER —