Article Image
— Från Strömstad skrifves den 14 dennes af Hand.-Tidn:s korrespondent: Norska briggen Immanuel!, som förliden December månad utanför Koster-och Ramsö-skären, på resa från Liverpool till hemorten Tönsberg, förolyckades och sjönk med sin innehafvande saltlast samt efter saltets smältning sedermera uppflutit och förts till Strömstad och reparerats, ligger nu färdig att af ångbåt bogseras till Tönsberg. Luften fortfar ännu att vara kylig och något väsentligt vårarbete har hittills ej kunnat företagas. Hummerfisket har lidit skada af den stränga kölden. Den grundis nemligen, som den 21 Mars började bilda sig och för 14 dagar belade! såväl vattnet utanför kusten som hela skärgården och först med den vestliga stormen fördes mot skär, grundar och holmar, åstadkom en sådan bottenkyla, att hummern lagt sig på bottnen och icke går i hummertinorna efter det eljest lockande agnet. Hummerfisket här i orten gifver i år ej en femtedel af hvad det i vanliga år brukar gifva. Jillförseln af potates är här för närvarande obetydlig, och den som eger rum är från Halland och Skåne. Varan står här i 7!(, å 8 rdr pr gammal tunna. En obehaglig händelse höll på att inträffa i dag på morgonen, kl. 7, då ångfartyget Strömstadk, kapten Elfversson, skulle afgå till Mossviken. Vid förbifarten af Rastegrund mötte Strömstad däckbåten ,Fursten, skepparen Loftman, hvilken båt låg och kryssade för att inkomma i hamnen. Skepparen, som just skulle vända, vågade det ej, emedan han var rädd för att bli öfverseglad, hvaraf följden blef att Fursten törnade på Rastegrunden, der den blef stående med sin från Göteborg innehafvande last. Fram på dagen lyckades det dock, dels genom astens förflyttning och dels genom hifning, att få farkosten loss. Lyckligtvis hade båten ej blifvit skadad. På tal om detta olycksanbud vid Rastegrundet vilja vi nämna, att man allmänt förundrar sig öfver, att några prickar numera ej finnas hvarken på Rastegrund, Furholmsgrund, Likgrundet eller på Jansgrund. Fordom funnos märken på dessa farliga grund, som ligga i farvattnet och som hvarje år kräfva sina offer. Man tycker att lotsarne numera äro så väl aflönade, att de, utan vidare omständigheter och kostnader från det allmänna, kunde underhålla några störar såsom prickar på dessa farliga grund, isynnerhet som det verkligen har inträffat att fartyg med lots omborå törnat på dem och strandat. — Eldsvåda i Strömstad. Straxt efter kl. 1 natten till sistl. gårdag utbröt eld i byggnaderna å tomten Å 30 i 1:sta roten på Vaterland, hvilka byggnader, som tillhörde kakelugnsmakaren O. Hol.nström, alldeles nedbrunno. Tvenne sprutor fördes till stället och man lyckades rädda grannarnes hus samt var kl. 3 så pass herre öfver elden, att nägon sara för dess vidare spridning då ej förefanns. Endast manhusbyggnaden och en uthusbyggnad voro försäkrade i Städernas allmänna bolag för 2,300 rdr rmt. Herr Holmström lär lida en betydlig förlust. — Bref från John Ericsson. Posttidningen meddelar ett tredje bref från J. Ericsson af högt intresse. Här visas det rörliga försvarets företräde framför det fasta (monitorers framför tästningar), hvarefter vår frejdade landsman yttrar: , Emellertid förordar jag vördsamt att ej en enda riksdaler må anslås till anskaffande af stängsel, minor eller andra dylika sinnrika hjelpmedel, afsedda att hindra landstigning på våra kuster, förrän kamrarne hafva beviljat erforderliga medel till byggande och bestyckande af rörligt försvar. Med ett behörigt antal kanonbåtar, bestyckade med 15 tums kanoner, kunna vi förstöra fiendens fartyg och ofelbart försvara våra kuster; — utan desamma kan landstigning icke förekommas, oaktadt utgifter af millioner riksdaler för sinnrika giller och oaktadt millioner skålpund krut, doldt under vatten för att — bortföras eller göras obrukbart af en förslagen fiende. Slutligen har jag äran inberätta, att tillverkningen af handkraftsmekanismen, propellern, rigtningshjulet m. m. till er första pansarkanonbåt nu blifvit satt i verket härstädes och att de skola kostnadsfritt öfverlemnas till Sverge så snart de blifvit färdiga. Det är med särdelesle tillfredsställelse jag kan tillägga, att min ursprungliga tanke på anbringandet af en sjelfverkande hjelpmaskin af ej ringa kraft att användas vid kritiska tillfällen kommer att sättas i samband med handkraftsmekanismen. Med största högaktning Tc. Newyork den 12 April 1867. J. Ericsson. — Meteorologiska observationer, gjorda under Maj månad: lage 22 I I Er ere es An Pn am —. O — 0 J

16 maj 1867, sida 3

Thumbnail