Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 maj 1867, sida 2

Å UTRIKES. ITALIEN. Tidningarna berätta, att finans-operationen med kyrkogodsen skall öfvertagas af huset Iothschild, ereditsoncier och den italienska nationalbanken. Man motser med mycken spänning Ferraras finansförslag och hyser i allmänhet de bästa förhoppningar derom. Ärmens reorganisation anses som en god början till det nya systemet, ehuru besparingen derigenom icke uppgår tll högre än 50 millioner. Om förslaget antages af deputeradekammaren, skall det redan träda i verket vid nästa års början. Det säges, att konungen inom kort skall begifva sig till Paris på fjorton dagar. Flera korrespondenser från Rom innehålla, att det parti, som önskar en utjemning af förhållandena mellan Italien och kyrkostaten, är stadt i stark tillvext. FRANKRIKE. Det resultat, till hvilket konferensen kommit, är af en ganska märklig betydelse för de tvenne makter, som äro närmast intresserade i detsamma. Luxemburgs neutralisering under europeisk garanti tydes på en del håll sålunda, som skullo Frankrike vara tvunget att en gång för alla låta sig nöja med sina konstiga gränsor, enär hvarje försök att utvidga desamma skulle hafva till följd, att , hela Furopa stode som en man deremot. Det skulle således traktatmässigt hafva blifvit bildadt en europeisk koalition mot Frankriko, och det mest i ögonen fallande är, att denna makt sjelf har äfven arbetat härpå. Enligt en berättelse i en fransk tidning, var det Preussen, som begärde den curopeiska garantien; men grefve Dernstorsf hade knappast uttalat denna önskan, innan furst Latour d Auvergne tycktes af hela sitt hjerta instämma i densamma. Frankrike kunde icke engång få koalitionen stor nog; ty genom dess inflytande fick Italien för första gången plats i stormakternas råd. A andra sidan har Preussen förbundit sig att utrymma en fästning, som är af största betydelse för försvaret af dess gränsor gentemot Frankrike. Ått franska regeringen väckte den Luxemburgska frågan har af Preussen anförts som bevis på att Frankrike ville utvidga sig på dess bekostnad, och nu har likväl Preussen sjelft förpligtigat sig att likasom lätta denna uppgift för Frankrike genom att uppgifva Luxemburg. I de tvenne ländernas press skall man utan tvifvel framhålla andra sidor af saken, och från begge hållen skall man helt visst påstå, att man utgått med segren. Men de anförda negativa resultaterna af traktaten torde likväl blifva de öfvervägande. Frankrike har satt sitt namn under en traktat, som skapar en europeisk koalition mot detta land, och Preussen har satt sitt namn under en traktat, enligt hvilken det skall uppgifva en af sina starkaste fästningar. Man må väl säga att det här föreligger en gåta, som endast framtida händelser kunna lösa. För flera månader sedan berättades det i den engelska ,,Daily News, att ,Journal des Debats hade låtit besticka sig af Preussen. Nämnde franska tidning har alltid åtnjutit stor aktning och anseende!