TOREADOREN). Novell af Kackländer. (Ösversättning af Sigfrid Nyberg.) Alh, jag förstår, — men akta dig du äfven, Fernando; under dansen såg jag huru äfven Teresa betraktade dig dystert ett par gånger. — Dystert? — Ah, jag såg nog blixten i hennes ögon, men det föreföll mig som hade hon med särdeles välbehag betraktat dig. Don Ruiz ryckte på axlarne innan han svarade: — O, om jag kunde deltaga i ditt skämt, — men var försigtig. — Var lugn, jag är hennes förståndige rådgifvare, — hennes vän, om du så vill, och då jag sett att Teresa någon gång blickat alltför lifligt efter någon caballero på alamedan, så har jag tillsammans med henne skrattat deråt, och på detta sätt hafva våra band ej blifvit några fjettrar; — jag är hennes beskyddare, och för min hacienda är hon mig mera nyttig än ett dussin alguaziler, ty hon har ofta underrättat mig om någon af dessa älskvärda majos haft någon afsigt på min egendom och derigenom gifvit mig tillfälle att helsa honom med en handfull pesetos, — dessutom — — — Kom, afbröt don Ruiz honom hastigt, — hon har redan ett par gånger sett sig ) Sa H.-T. N:o 110.