Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 maj 1867, sida 2

lagsförändring, beträfsande främmande trosbekännares rätt att söka och erbälla! embeten i statens tjenst, skulle hvila till, grundlagsenlig behandling. Kammaren afslog lagutskottets hemstil an, på grund af. återremiss, att fatta beslut angående utskottets af första kammaren gillade förslag, om arrendators och jordegares inbördes förhållanden och återremitterade af samma utskott föreslagna förändringar i gällande grufvestadga. Statsutskottet lärer i afseende å sättet, ör fyllandet af riksgäldskontorets behof, beslutat föreslå riksdagen, att ett lån å högst 6 millioner rdr måtte upptagas, till ersättande af de medel, som bemälda kontor dels redan förskjutit, dels ytterligare kan komma att för jernvägsbyggnadsarbetenas bedrifvande under innevarande år förskottsvis bestrida, emot riksgäldskontorets i svenskt mynt utfärdade obligaioner, hvilka böra löpa med 5 Z ränta och förses med halfårs-räntekuponer; skolande, enligt usskottets förslag, )3:del af ånesumman återbetalas under hvartdera af åren 1870, 71 och 72. De för riksgäldskontoret i öfrigt erforderliga medel lärer utskottet ansett kunna ill hufvudsaklig del anskaffas genom bevillningar. Första kammaren har bifallit lagutskotets förslag (återremitteradt af andra kammaren) att undersökas måtte, om brandskiffer, kolhaltiga bergarter m. m. må få utgöra föremål för inmutningoch liksom andra kammaren godkänt statsutskottets hemställan om befrielse på vissa vilkor för Dalslands kanalaktiebolag att ställa borgen eller särskild säkerhet för det beade statsanslaget til kanalanläggning mellan sjöarna Vestra och Östra Silen. I stället för det af riksdagens kanslideputerade uppsatta förslag till en tacksamhetsskrifvelse åt kapten John Ericsson antog första kammaren ett af grefve Henning IIamilton sormuleradt dylikt förslag. IIr Hasselrot återtog sin motion om fri resa å statens jernvägar för studenter, som mnade deltaga i den internationella sångtällingen i Paris. agutskottet har afgifvit följande fyra utlåtanN:o 79, i anledning af återremiss af utskottets utlåtande n:o 44, i den del, som angår väckt motion om ändring af 31 g konkurslagen. Betänkar det n:o 44 rörde en at hr Åstrand väckt motion om en sådan ändring af nämnde S, att förning af konkursmassas fasta egendom alltid måtte ske genom sysslomännen i konkursen ; och hade utskottet hemställt, att denna motion icke måtte bifallas. Utskottet hemställer nu, på det att nämnda paragraf må till tvetydighets undvikande erhålla ett förklarande tillägg, dock under vidhållande i hufvudsak af sin förut uttalade åsigt, att riks må för sin del besluta, att 51 i konkurslagen kall erhålla följande lydelse: ,.Fast egendom må ej annorledes än å offentlig auktion säljas, der ej alla vid sammankomsten närvarande borgenärer, så ock gäldenären, dertill samtycka. Är sådan egendom för gäld intecknad, då må försäljning utom offentlig auktion (j ske, der ej de inteckningshafvare, hvilkas rätt må vara deraf beroende, bifall dertill lemnat; sker försäljningen å auktion, varda de inteckningshafe, som kände äro, dertill kallade. Ej må å an auktion egendomen säljas under inteckningarnas värde, sammanlagdt med det belopp, som med förmånsrätt framför desamma enligt lag bör ur egendomen utgå, der ej borgenärerna i den ordning i 59 och 60 Så stadgas, så ock de inteckningshafvare, hvilkas rätt är deraf beroende, till den försäljning bifall lemna. Kan försäljning sålunda ej ske, ega borgenärerna hos vederbörande myndighet äska försälj ning i den ordning, som om fast egendom, den der utmätt blifvit, särskildt är stadgadt. Lös egendom må ej heller säljas annorledes än å auktion, den der blifvit lagligen kungjord, der ej alla vid sammankomsten närvarande borgenärer, så ock gäldenären, dertill samtycka: består den af varulager, och anses den kunna med större fördel under hand säljas; beslute derom borgenärerna i den ordning, som i 60 stadgas; dock bör den, som i varerna har panträtt, der sådan finnes, så ock rättens ombudsman, sedan han gäldenären hört, till få ljning under hand bifall lemna: lag samma vare i afseende å ett eller annat stycke af annan lösegendom-. N:o S0 i anledning af hr J. F. Fredricsons motion om upphäfvande af konsistoriernas rätt att missivera obefordrade prester och af den s. k. jus indigenatus. Beträffande det förra förslaget, förklarar utskottet sig dela den redan vid förra riksdagen af ekonomiutskottet uttalade åsigt, att konsistoriernas missiveringsrätt under nuvarande förhållanden är i viss mån nödvändig, hvadan utskottet afstyrker denna del af motionen. Beträffande åter motionärens förslag om upphäfvande af jus indigenatus hemställer utskottet, att i skrifvelse till K. M:t måtte uttalas den åsigt, att det för prestkandidater, som fullgjort de för ordination föreskrifna prof, bör vara öppet lemnadt att söka anställning och varda ordinerade i hvilket stift inom riket de heldst åstunda och tillfalle till deras användande gifves, dock med enahanda skyldighet att i samma stift tjenstgöra, som hittills ålegat obefordrad prestman; samt att önskvärdt vore, det rättigheten att söka prestsysslor öfver hela riket kunde hvarje prest medgifvas utan hänsyn till hvilket stift han tillhörde; äfvenatt i sammanhang härmed riksdagen måtte ait K. M:t täcktes taga detta ärende i öfvervägande och för riksdagen framlägga till de lagförändringar, som för upphäsvande af den s. k. jus indigenatus kunna af riks