UTRIKES, TYSKLAND. I den sista artikeln uti ,, Köln. 2cit., om Preussens uppträdande i den nordslesvigska frågan, heter det bland annat: yIlvilken ömklig undflykt är det icke då det påstås, att ingen bestämd tid är fastställd för omröstningen! Man kommer harigenom att tänka på anekdoten om juden, som fått lust till en vacker häst, tillhörande en officer. Ofiicern sade att han icke ville sälja hästen, men skulle skänka honom den, om juden ville mottaga tre dugtiga prygel. Juden gick in derpå och lät gifva sig ett skriftligt intyg öfver att officern skulle gifva honom tre slag och derefter lemna hästen. Officern gaf honom två rapp och gick sedan leende sin väg. Den stackars juden ropade förgäfves, att herrn hade förpligtigat sig att gifva honom tre slag. Officeren svarade: Jag har också för afsigt att göra detta, men jag har icke sagt när det skall ske. Tillsvidare behåller jag min häst! Utan tvifvel ville officeren vänta tills hästen var död. Skola vi måhända vänta intill dess landet blifvit fullständigt germaniseradt? En sådan undflykt skulle vara fri vol, och ifall det skulle vara den prenssiska regeringent afsigt att innu en lång tid undandraga sig sina traktatsmessiga förpligtelser på detta sätt, skulle den skada sitt rykte mera än hvad hela Nordslesvig är värdt. Om Preussen, hvad vi icke, betvifla, verkligen önskar fredens upprätthållande, så gjorde det rättast i att äfven undanrödja denna stötesten. ÖSTERRIKE. Kejsaren lemnade Wien den 8 dennes för att begifva sig till Ungerns hufvudstad, der kröningen akall försiggå i slutet af denna eller början af nästa månad. I flera korrespondenser betraktas denna omständighet som ett fredligt tecken, enär kejsaren väl knappast skulle företaga en resa af detta slag och inrätta sig för en vistelse i Ungern under två månader, om ett europeiskt krig stede för dörren. ITALIEN. . Deputeradekammaren har sysselsatt sig med frågan om beskattning af den rörliga egendomen. Melchiare hade inlemnat ett amendement om skatt på statsräntorna. Ministerpresidenten förklarade, det regeringen måste förkasta detta amendement, hvarefter det återtogs. Man vill veta, att det underhandlas om en konvention med ett utländskt bankirhus i afseende på kyrkogodsen. Ställningen på Sicilien ingifver fortfarande allvarsamma farhågor. Det skrifves derifrån: , Ryktet om en på denna ö skedd landstigning af 300 banditer är visserligen ogrundadt, men det låter icke bestrida sig, att sakerna i Palermo och trakten deromkring äro högst betänkliga. En ny insurrektion tillhörer icke omöjligheterna. Högst sannolikt skall äfven den romerska frågan med det snaraste komma på tapeten. Garibaldi och aktionspartiet vänta endast på det definitiva afgörandet öfver krig och fred, och huru detta in må utfalla, säges man i hvarje fall ämna våga en dust. Föröfrigt har en splittring uppstått i Garibaldis parti, så att det för närvarande finnes tre romerska kommitåer: national-kommitcen, en garibaldisk och en mu:vinistisk kommitå, hvilken sistnämnde endast arbetar i det dunkla. Man tror, att de romerska linietrupperna knappt skola vara till nytta mot en insurrektion; ven den franska legionen från Antibes