Article Image
nom äfven uppmnås ac I HU HUUdVaddi 8 ening i polisbe-akringen under mältidstimmarne undvikes. Då den natthevakningal ning icke be daler för en r Riksmynt, i månaden för nattvåktar dag räknadt, En Riksdaler för de förre och 67 öre för de sednare, blifver häraf en nödvändig följd att dessa personer måste, ernående af sin bergning, antingen antaga månadstjenst eller arbeta såsom daglönare, samt äro i båda fallen nödsakade att under dagarne sysselsätta sig med ansträngande kroppsarbete. Härigenom äro de förhindrade att rfva sig så väl nödiga insigter om en polismans tjensteäligganden, som ock erforderlig kännedom om personer och lokalförhållanden. Då härtill lägges den trötthet, som är oskiljaktig från den tillryggalagda dagens arbete, måste det medgifvas, att knappast någon kan vara mindre lämplig, än dessa att vaka öfver ordning och säkerhet nattetid, då fördubblad uppmärksamhet och vaksamhet tagas i anspråk. Då derjemte, enligt kongl. stadgan den 8 December 1848, nattbevakningens tjenstgöringstid upphör under Maj, Juni och Juli månader kl. 4 samt öfriga delen af året kl. 5 på morgonen, och, efter hvad ut är visadt, polispersonalen omöjligen kan påläggas en ännu mer förlängd tjenstgöringsskyldighet, inträffar härigenom det olämpliga och menliga förhållande, att under två å tre timmar hvarje morgon all slags polisbevakning i alla stadens delar saknas, å hvilka mellantider, då flertalet af menniskor änun icke äro i rörelse, äfven, efter hvad erfarenheten ådagalagt, de flesta inbrottstjufverier och andra gröfre tillgrepp föröfvats. Det är derföre synnerligen angeläget att, i likhet med hvad redan med framgång och till belåtenhet blifrit tillvägabragt inom Majorna, med nästa års början, då Carl Johans församlings förening med staden kommer till verkställighet, en sådan förändring vidtages, att, med indragning af den nuvarande nattbevakningskåren, nattbevakningen jemvål inom staden öfvertages af polispersonalen, sedan denna blifvit erforderligen tillökt. En liknande förändring är jemväl å bane inom hufvudstaden, der nattpolisen för närvarande till största delen bestrides af såkallade extra konstaplar, hvilka, i afseende på atlöning, uniformering samt deras personliga egenskaper och lefnadsvilkor, äro fullkomligen likställiga med härvarande nattväktare och, liksom dessa, funnits olämplige till polistjenstgöring. Redan i det underdåniga förslag, som föranledt mästare och Tjugo Riksdaler, allt eller, pr aflåtandet af 1850 års merberörda nådiga bref, angående förändrad organisation af stadens polis, har af stadens myndigheter, uppenbarligen med afseende å det ringa gagn, som vore att förvänta af den förut inrättade polistiskalstjensten, blifvit yttrad den afsigt att, vid dåvarande polisfiskalens afgång väcka fråga om indragning af nämnde tjenst, och, ehuruväl en, i öfverensstämmelse med nyssberörde afsigt år 1856 gjord underdånig framställning i detta ämne icke vunnit nådigt afseende, torde man dock, efter numera inträdda förändrade förhållanden och vunnen ytterligare erfarenhet om nämnde tjenstemans olämplighet för en polisinrättning med den nuvarandes organisation, med vi het kunna hoppas framgång åt saken, derest förnyad fråga derom väckes. Det har nemligen visat sig, att nämnde tjenstemans tillsättning, som tillkommer hr justitie-kanslern, vanligen sker, hufvudsakligen med afseende å de sökandes ädagalagda förtjenster i egenskap af allmänna åklagare och deras, såsom stadsfiskaler i mindre städer, förvärfvade meriter, hvaraf äfven blifver en följd, att de blifva befordrade till den bättre ansedda polisfiskalstjensten härstädes först vid en mera framskriden ålder, då de befinnas i saknad af så väl behöflig rörlighet, som ock af förmågan att förvärfva sig en för polismannen ytterst nödvändig personaloch lokalkännedom, hvartill kommer att, då till deras kompetens icke fordras någon aflagd embetsexamen, ej gerna hos dem kan påräknas den omfattande juridiska kunskap, som ej sällan tages i anspråk. Då polismästaren, hvilkens tid är af sessionerna i poliskammaren och andra vigtiga tjensteåligganden fullt upptagen, och icke lemnar honom tillfälie att i tjensten informera och öfva den lägre polispersonalen samt omedelbarligen med sin uppmärksamhet kontrollera dessa i detaljerna af tjenstens utöfning, således icke kan af polisfiskalen åräkna det biträde, som han för nyssnämnda änseenden oundgängligen behöfver, är det af yttersta vigt att, i i en insigtsfull och bildad person, hvilken, liks lig med polisintendenten i Stockholm eller politiinspektörerna i Köpenhamn, utom nyssnämnde åligganden, bland hvilka särskildt må nämnas en flitig tillsyn öfver distriktpolisen och densammas praktiska undervisning i tjensten, bör hafva närmaste inseendet öfver och ledning af polisens efterspaningseller detektiva afdelning, sedan denna erhållit erforderlig tillökning och, i följe deraf, i vissa delar leda efterspaningarne af brottslingar, granska rapporterna, angående timade förbrytelser och, der omständigheterna sådant påkalla, anställa förberedande förhör på stället, der förbrytelse föröfvats; äfvensom vid inträffande förfall för polismästaren, hans embete förvalta, dertill eljest svårligen står att finna någon i stadens polisväsende fullkomligen erfaren och derjemte till emottagande af så beskaffadt uppdrag kompetent person. Till denne tjensteman, hvilken, i likhet med i Stockholm, torde kunna benämnas polisintendent, borde, för att fullt lämplige och skicklige sökande till befattningen må kunna påräknas, aflöningen icke bestämmas lägre, än hvad i hufvudstaden bestås eller fyra tusen riksdaler årligen. Samtidigt med inrättandet af polisintendentsbefattningen i hufvudstaden, har jemväl derstädes blifvit vidtagen en sådan fördelning af polismästare-embetets åligganden, att alla mål, hvilka, enligt gällande föreskrifter, böra af poliskammaren afdömas, öfverlemnats åt en särskild polisdomstol, der en af Kongl. Maj:t i nåder utnämnd polädomare ensam utöfvar domsrätt; men då en ylik fördelning, utom det att den skulle medföra en ej obetydlig tillökning i utgifterna för polisväsendet, onekligen förorsakar en i viss mån skadlig splittring af polisens verksamhet, torde den härstädes icke för närvarande, eller, innan staden vunnit en ännu större utvidgning och tillökning i folkmängden, vara behöflig eller at omständigheterna påfordrad, helst någon anledning till billig klagan öfver poliskammarens verksamhet i denna del icke lärer försports. Om de här ofvan uttalade åsigter vinna afseende, så att, jemte indragning af nuvarande nattbevakningskåren och nattbevakningens bestridande genom polispersonalen, en, i förhållande derefter och i öfrigt behöflig tillökning af denna samt, i sammanhang dermed, en förändrad tjenstgöringstid för distriktpolisen af vederbörande varda beslutade, föranledes deraf äfven någon förändring i polisområdets indelning i trakter eller kommissariedistrikter, så att dessa, istället för de nuvarande tre, skulle blifva fyra, hvaraf äfven följer att poliskommissariernas antal komme att ökas med en, och tvenne nya vaktlokaler måste anskaffas, hvilka böra innehålla, utom arrester, ett vaktrum, ett kontor för vakthafvande öfverkonstapeln och ett samlingsrum, der konstaplarne, för instruktions-läsning och andra angelägna ändamål, kunna uppehålla sig under deras fristunder, hvarförutan vid vaktlokalerna bör vara utrymme för en min7 —— — — —

10 maj 1867, sida 3

Thumbnail