Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 maj 1867, sida 2

renheten från 1864 visat — antingen skulle blifva ett ganska tungt och farligt äliggande, eller — om någon underlåtenhet skedde — medföra en ytterligare nedsättning af Englands politiska anseende i Europa. Enligt ett telegram från London skulle en interpellation i underhuset framställas, huruvida regeringen iunnar förelägga representationen bestämmelserna i en eventuel garanti i afseende på Luxemburg. Hvad som emellertid gifver anledning till långt större fara, än garanti-frågan, är situationen i sin helhet. Det är icke med ömsesidig tillit, som de respektive makterna hafva mötts på konferensen, utan snarare med en hög grad af misstänksamhet, hvilken finner ständig näring genom de dagliga berättelserna om fortsåtta rustningar på begge sidor. De beskyllningar, som den preussiska ministeriella pressen nästan dagligen riktar mot Frankrike på grund af dess omfattande krigsförberedelser, äro långt ifrån väl egnade att lugna sinnena på begge sidor af Rhen, och de anspråk, som framställas i en del tyska tidningar derom, att Frankrike skall afväpna, påminna endast alltför mycket om preussarnes uppmaningar till österrikiska regeringen före krigets utbrott förlidet år. Redan den 3 dennes skrifver en ossiciös korrespondent från Berlin till Börsenhalle: , Språket i våra regeringskretsar blifver allt allvarsammare; de ministeriella tidningarne skola snart instämma i samma ton. I betraktande af Frankrikes hållning skall regeringen, utan att pålägga landet utomordentliga bördor, likväl i all stillhet träffa vidt omfattande försigtighetsåtgärder. Det synes således ganska tydligt, att krigsförberedelserna på begge sidor skola fortsättas äfven under konferensen i London, samt att de ömsesidiga beskyllningarne endast tjena till påskyndande af rustningarne. Men att en makt, som står fullt rustad, just icke är mycket böjd för eftergifvenhet, hafva förra årets händelser tillräckligt ådagalagt. Från Paris skrifves till ,, Köln. Zeit., att det franska ridande gensdarmeriet aflemnat 12,000 hästar till kavalleriet. De nyligen uppköpta hästarne skola deremot tilldelas gensdarmerna, för att af dem inridas. Österrikiske amiralen Tegetthoff — segraren vid Lissa — har från Nordamerika inträfiat i Paris. POLEN. Från Polska hufvudstaden skrifves till Breslauer Zeitung: Upphäfvandet af polska finansdepartementet är en stor olycka för landet, som på detta sätt sår utbyta en regelbunden, välordnad förvaltning mot det godtyckliga och kaotiska Petersburgska styrelsesättet. De enskilda intressena komma att lida mycket af denna åtgärd. Väl underrättade ryssar försäkra, att det ej är den beryktade Miliutin, utan fältmarskalken Berg, som är upphofsmannen till alla dessa våldsåtgärder. Efter finansdepartementets upphäfvande, hvarigenom landet nödgas att i Petersburg söka det slutliga afgörandet af äfven rent lokala frågor, skall — enl. hvad ryktet förmäler — följa indragning af inrikesoch justitie-departementena. PÅ detta sätt skola Code Napolton och franska rättskipningen efterträdas af den ryska lagstiftningen. RYSSLAND. Inför ryska geografiska sällskapets kaukasiska sektion ha framlagts resultaterna af undersökningar rörande Kubans segelbarhet, hvilka utvisa att nämnda flod är segelbar ända upp till Tiflitskaja, ofvanför Labas inflöde; endast vid utloppet förete sig några svårigheter, hvilka undersökningskommissionen vill afhjelpa genom en kanal till Tamanviken, midtemot Kertsj. Denna vattenväg kan blifva af stor betydelse för de kaukasiska ländernas förbindelse med Svarta Hafvet, isynnerhet när jernvägen från Kharkof till Azofska sjön fortsättes till Kaukasien, ty den kommer att beröra Kuban ungefär vid den punkt, der floden upphör att vara segelbar. TURKIET. Vicekonungen af Egypten, som är mycket missnöjd med långsamheten af de underhandlingar, som i Konstantinopel drifvas af Nubar pascha, har gifvit sin kontingent på Kandia befallning att ej deltasa i Omer paschas operationer. Guvernören i Jerusalem, Izzet pascha, nar för utpressningar och förtryck blifvit isatt. — — A— CW— — — — om — — Dagens post. TYSKLAND. Köln. Zeit. varnar för de illusioner, som man på vissa håll synes hysa om )stersjöhamnarnes neutralisering, i hänlelse af krig. Nämnde tidning yttrar sig örmoda, det Östersjön mera än Nordsjön kall blifva krigsskådeplats, och tillägger: Det kan icke vara tvifvel om, att de kandinaviska ländernas neutralitet icke can fortfara längre än intilldess en fransk lotta visar sig i de holsteinska farvattnen, å länge Pragerfredens art. 3 icke är utörd. Då de officiösa tidningarne och korespondenterna söka bygga något på Ameikas och Rysslands hållning, så är detta ndast chimerer. I händelse af krig är andelns tillintetgörande och landtbrukets — — — — — — — — — — —