Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 maj 1867, sida 3

Blandade ämnen. Om prins Oscar berättar en parisertidning följande anekdot: För ett par dagar sedan, då prinsen befann sig i svenska afdelningen af expositionen, stannade nägra fruntimmer framför den norska utställningen af juveler, infattade i silfversiligram. Utställaren var icke tillstädes, och som fruntimren tycktes önska några upplysningar, lemnade prinsen sitt sällskap, gick fram till damerna med hatten i ; hand och anhöll att få vara i juvelerarens ställe. I När han hade slutat att lemna underrättelser, frågade fruntimren hvem han var. Jag är prins Oscar af Sverge, svarade han med samma ton som om han skulle sagt: ,,Jag är bokhållare hos den och den-Man kan lätt föreställa sig fruntimrens häpnad. — I en annan fransk tidning för den 26 April läses: Kejsaren gjorde i går i sällskap med i prins Oscar af Srerge en promenad på boulavarderna, i öppen vagn. På aftonen bevistade kej saren representationen i Theåtre des Varictå Prins Oscar af Sverge var samma afton på italienska Operan, der han satt i den kejserliga logen. Hög ålder. I grofskapet Nelson i Virginien dog i slutet af förliden månad en negress, som var född 1731 och sålunda uppnått den höga åldern af 136 år. Indiansk bresstil. Prinsen af Wales har från indianerna vid Red-River emottagit följande kuriösa skrifvelse: ,, Till vår stora moders förstfödde på andra sidan af det stora hafvet! Store chef, som vi kalla kunglig chef! Vi och vårt folk höra, att våra slägtingar, blekansigtena vid Red-River, bedt Dig komma och hälsa på dem i sommar. Vi och vårt folk önska äfven, att Du skall besöka oss. Hvarje hydda skall bjuda Dig ett kungligt vä kommen. Vi hafva björnar och bufflar, och våra jagtmarker skola stå öppna för Dig; våra hästar skola bära Dig och våra hundar jaga för Dig och vi och vårt folk skola bevaka och betjena Dig. Våra gamla män skola visa Dig de medaljer, som de fått för det de voro trofasta mot vår stora moders fader. Store kunglige chef! Om Du vill komma, så sänd ett ord till vår öfverste chef vid Fort Garrey, på det vi må kunna få tid att möta och emottaga Dig såsom den, hvilken skall vara vår kunglige chef. Trogen hund. I Wermlands Tidning läses söljande insända berättelse: Natten till den 13 April hördes af fiskare, som sutto på såtfiske utanför Hammaröskage, cirka 134 mil från C stad, en hund som skällde och tjöt. Efter någon stund kommer hunden så vänlig och inställsam till den ene af dem, men denne, fruktande att blifva biten, slog emet hunden med sin yxa, hvarvid denne sednare under skällningar och tjut sprang ut åt sjön. Under flera dagar har hunden uppehållit sig på samma ställe och tjutit samt skällt f Ä ligt. Först annandag Påsk gingo några personer ut till stället der hunden var; der befanns då en större råk, omkring hvilken snön var alldeles upptrampad af hunden. Nu tycktes man kunna fatta anledningen till hundens beteende. Sannolikt är att antaga det hundens egare kört ned i råken och der omkommit. Man har med lod undersökt vattnets djup på detta ställe och befanns det vara 45 alnar, så att draggning der är fåfäng. Detta bevis på hundens trohet och sätt att söka anskaffa biträde ech hjelp, då fara är å färde, står icke ensamt. Hundratals sådana sinnas. Insändaren af dessa rader hade för några år sedan ett par jagthundar, som ofta gingo ensamma åt skogen, och beständigt följdes dess Ena dag kom den ene af dem hem under skällande och tecken af oro, springande framåt vägen, vände om mot mig, allt under skällande. Jag följde efter hunden öfver en skogsbacke till ett större odladt fält, der den under tjut hade stannat. Framkommen till stället, sitter den andre hunden i en räfsax, och det var för dennes frälsning, som handräckning skulle lemnas. Hvitskurning af fläckade golf. Golf, som blifvit så fläckade, att de icke tyckas möjliga att få rena utan omhyfling, kunna hvitskuras på följande sätt: Först skuras de med sand; borstas sedan med styfva viskor, doppade inatronlut, och sköljas med kokhett vatten. Innan de hunnit torka öfverstrykas de med utspädd saltsyra och derefter med en tunnflytande blandning af chlorkalk och regnvatten. Denna blandning lemnas qvar öfver natten. Följande morgon tvättas denna blandning bort. Efter torkning befinnas golfven nu hvitare, än om de nyss blifvit hyflade.