Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 maj 1867, sida 3

Bkonomiskt. I, Pagens Nyheter läses: Hvad surustubbar doga till, Det finnes redan många trakter inom vårt land der skogsmarken upphört att lemna sin sjelfsäddskörd ; der vinningslystnaden eller oförståndet gåt fråm med skyryxan och stacksågen och på vid. sträckta marker ej lemnat efter sig någonting annat än stubbar och nedbrutna trädplantor. Desse trakter ökas, om man eljest får tro en samstämmig klagan från alla landets delar, i både anta och omfång år efter år på ett oroväckande sätt De röster, som tid efter annan höjt sig och varnat för ett fortgående på denna förödelsens väg, hafva ej hörts för de skrällande yxhuggen eller ock förklingat i den öken, der sköflingen framgått. Åt det magraste sandland, om det blott kunnat läggas till området för plogens verksamhet, har man egnat både kostnad och möda, utan att kunna räkna på att kanske någomsin deraf få en god skörd; men har det väckts fråga om, att aldrig så liten omsorg äfven borde egnas åt den afverkade skogsmarken, på det att skogens återväxt skulle bli möjlig och underlättad, då har man ej haft hvarken tid, pengar eller lust att göra någonting. Skogen växer nog ändå — har det hetat. Men skogen har ledsnat på att vara lemnad åt sig sjelf. den har åtminstone fordrat att få en stubbfri jord att växa uti. Man har uppfunnit maskiner, som betydligt underlättat det i sig sjelft svåra stubbbrytningsarbetet, men maskinerna — lika enkla som billiga — ha blifvit obegagnade. Nu lafva tvenne företagsamme män, hrr C. A. Björkman och Detlof Lundmark, hittat på någonting, som dock torde komma de sjufmoderligt behandlade skogsmarkerna till hjelp. De hafva nemligen efter årslånga försök fått ett fullt tillfredsställande svar på den frågan: hvad duga furustubbar till? Hittills hafva dessa nästan uteslutande användts till tjärbränning, men deraf har icke så stor vinst kunnat erhållas, att den lockat till någon allmännare stubb-brytning. Ofvannämnde hrr hafva gjort en uppfinning, hvarigenom tjärbränningen bör blifva en lönande industrigren för landet. De hafva nemligen konstruerat en ugn för tillverkning af terpentin, perma, tjära och kol, hvilken visat de mest hugnesamma resultater. Enligt oss förevisade, bestyrkta intyg har man genom användande af dessa ugnar ur en kubikfamn tjärved erhållit 10 kannor ren terpentin, 13 tunna perma, 13 4 tunna tjära och 2 stigar kol. Hvarje ugn rymmer 6 å 7 kubikfamnar. Afverkningstiden är 5 dygn med en bränsleåtgång, motsvarande ungefär hälften af järuvedens qvantum. Med kännedom af dessa akta, kan hvar och en lätt uppgöra en kalkyl sfver tillverkningens fördelar. För våra landtbrkare samt skogsoch skogsmarksegare måste denna ippfinning blifva af stor fördel då den lemnar dem en möjlighet att skaffa sig betydlig inkomst af let, som nu ligger värdelöst; och för hela landet och dess framtid är uppfinningen icke heller utan vigt, ty det är att hoppas, att i samma mån stubvarna brytas och lemna inkomst, skall omsorgen n skogarnes vård och återväxt äfven väckas och KAS. IIrr Björkman och Lundmark, hvilka hafva paent på sin uppfinning, vistas för närvarande i stockholm och hafva lyckats intressera inflytelseika män för saken, så att en inbjudning till billandet af ett aktiebolag för tillgodogörande af furutubbar ofördråjligen torde komma att utfärdas. saken synes oss ur synpunkten af det allmännas ntresse förtjent af mycken uppmärksamhet. QW—.; :i:.