Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 april 1867, sida 3

IILÅ StalSSKUIMCII. UcLUe DUFUIHPAUL UH Ina konvention, yttrande bland annat, at hdet vore föga skäl för Italien att utgif 3sina penningar åt samvetsfrihetens och ci å vilisationens fiender. Ferrari och Orisp Thatva äfven talat mot konventionen. Visconti Venosta och Minghetti försvarade densam nma, den sistnämnde under yttrande at .konventionen blifvit gjord utan någon på tryckning af Frankrike. Slutligen blef ät 2, I ven konventionen godkänd. d Åtskilliga tecken tyda på att aktions Åpartiet i Italien och Kyrkostaten ha: -stanka på en coup de main i afseende på r Rom. Man vill veta att insurrektioner ? icke skulle utbryta i den påfliga hufvud5 staden, utan i provinserna, der regeringer lär mindre skyddad och befolkningenåmera i energisk och djerf. Emellertid synes — såsom vi förut antydt — splittring råda sinom nämnde parti, af hvilket skäl tvenne styrelser inom detsamma förefinnas. Alla romerska och italienska liberale äro ense om målet: Roms befrielse och dess proklamerande som Italiens hufvudstad; men man är mycket skiljaktig med afseende på medlen för denna fullbordan af nationali verket. Emellertid ökar kabinettet Ratazzi den italienska armökår, som är uppställd vid de påfliga gränsorna, och på det nogaste observeras de personer, hvilka begifva sig öfver dessa gränsor. Nämnde sregering synes vara bestämd för att på allt sätt motsätta sig alla försök, som kunde vara mot Septemberkonventionen; och detta är äfven ganska naturligt, enär samme man, som nu är chef för italienska kabinettet, ledde politiken vid den tid, då den olyckliga Aspromonte-affären timade. ENGLAND. Öfver Livingstones öde innehåller ett bref från Zanzibar af den 8 Februari några , ytterligare meddelanden. Guvernören i j Quiloa hade nemligen den 7 FebruaritillI skrifvit sultanen af Zanzibar, att långt inifrån landet ankommit handelsmän, hvilka j varit i Maksura i November, således två I månader efter den tid, då man ansett mordet på Livingstone hafva inträffat. Hlaksura är beläget endast 10 geogr. mil från den förmodade skådeplatsen för mordet. Dessa handelsmän hade berättat, det ävingstone hade fortsatt sin vandring till Avisa eller Babisa, sedan han vid norra kusten af Nyassa-sjön rönt ett mycket gästvänligt emottagande. I brefvet från Zanzibar uttalas lilväl varningar emot att man af detta skulle göra sig några stora förhoppningar om den store forskarens återfående. Emellertid kommer en expedition att utrustas för efterforskningar. Hufvudmannen för denna expedition blir Young, Livingstones förre reskamrat, och 20 personer hafva redan anmält sig att deltaga i det äfventyrliga företaget. RYSSLAND. Högskolan i Warschau skall utvidgas till ett fullständigt universitet med utpreglad panslavistisk karakter. Samtliga slaviska språk — specielt de ryska, polska, czekiska, serbiska och kroatiska — skola vid detta universitet hafva sina representanter, så att det skall blifva en medelpunkt för den slaviska lärdomen. För Turkiets slaviska stammar finnes redan i Ryssland ett universitet med panslavistisk karakter, nemligen det ny-ryska i Odessa, som talrikt besökes af serber, bulgarer och montenegriner. För att göra den panslaviska bildningen tillgänglig äfven för obemedlade unga personer af slaviska stammar finnas vid det ny-ryska universitetet 20 stats-stipendier, hvartdera på 250 silfver-rubel. Vid gymnasiet i Nicholajewisk erhålles den förberedande undervisningen för nämnde universitet, och äfven detta gymnasium är rikligen försedt med stipendier. — cr — -04 Dagens post. TYSKLAND. ,Zeidl. Corresp. påstår, att franska agenter resa omkring i Hannover, för att utforska, huruvida fransmännen vid en eventuel landstigning kunde göra räkning på, att hannoveranarne ville operera tillsammans med dem mot preussarne. FRANKRIKE. Tidningen ,,Mouvement försäkrar från mycket pålitlig källa, att det varit Ryssland, som föreslagit att neutralisera Luxemburg och asträda storhertigdömet till Belgien under förbehåll af territorial-ersättningar till Frankrike vid belgiska gränsen. I lagstiftande församlingens möte den 27 dennes förkastades af byråerna Jules. Furres begäran att få framställa en interpellation i luxemburgska frågan, sedan s en skrifvelse ingått från statsministern Rouher med förklaring, att regeringen ( sjelf skulle hafva påskyndat en diskussion i lagstiftande församlingen angående den-. na fråga, ifall detta varit möjligt. ,För-, handlingar hafva nemligen — så yttrar statsministern — under stormakternas ifriga deltagande blifvit inledda, hvilka tecknade sig gynnsamt för freden, och hvilka ålägga regeringen den mest försigtiga hållning. Regeringen kan af dettal skäl icke åtaga sig ansvaret för en offentlig debatt och beklagar sig vara nödsakad att föreslå uppskjutandet af denna diskucsion, oaktadt den allmänna meningen, afl. naturliga skäl, är i stark rörelse. Det är regeringens bestämda afsigt att förelägga lagstiftande församlingen denna vigtiga sak, så snart oms ändigheterna det medgitva.