Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1867, sida 3

Några ord rörande den s. k. Gevärsfrågan, (Ur Posttidningen). (Forts. fr. 96). Låtom oss nu tillse, huru gevärsfrågan på de sednare åren utvecklat sig i Sverge. Härom upplyser följande utdrag ur en af generalfälttygmästaren konstitutions-utskottet meddelad sakrik Pro Memoria. Nefflade gevär utgöra icke någon nyhet, som tillhör sednare tidens uppfinningar. Sådana hafva nemligen begagnats sedan så lång tid tillbaka, att man icke med någon visshet han säga, från hvilken tid de först datera sig. Men det är först från 1840talet, som de kunnat räknas bland ändamålsenliga krigsgevär, sedan man i Frankrike lyckades ådagalägga de stora fördelarna af att till sådana gevär begagna förlängda kulor och att tillika uppfinna medel att ladda dem med nära nog samma hastighet som vanliga slätborrade gevär. De franska uppfinningarna väckte öfverallt stor uppmärksamhet, och de försök, som i samma rigtning här anställdes omkring år 1846, gåfvo anledning till des. k. tappgevär, hvaraf hvarje regemente år 1848 försågs med ett visst antal, bestämda att begagnas af regementets skickligaste skyttar. Till dessa gevär begagnades här, likasom öfverallt annorstädes, äldre slätborrade gevär, som för sin nya bestämmelse förändrades. Redan år 1848 fästade friherre Wrede uppmärksamheten vid olägenheterna af den stora kaliber, som såväl här som öfverallt annorstädes begagnades till de resstlade gevären och hvilken var en följd af de äldre slätborrade gevärens användande. År 1849 konstruerade friherre W. derföre ett nytt kammarladdningsgevär, hvars kaliber minskades till 0,5 dec.-tum; och de försök, som med detsamma verkställdes, rättfärdigade i alla afseenden den ifrågavarande förändringen. Någon tid derefter förekom en beställning af kammarladdningsgevär för Flottans räkning; och då man här utan olägenhet kunde bestämma den nya modellen utan afseende på hvad som förut