Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 april 1867, sida 2

Article Image
Garibaldi har helt oväntadt lemnat Flo-j rens och begifut sig till Cremona. Man sväfvar i dunkel om orsaken till att generalen så snart lemnade hufvudstaden, men man tror att han, på Crispis råd, afstått från den tillämnade interpellationen i romerska frågan. En italiensk tidning anmärker att ingen påfve haft så mycket pengar till sitt förfogande som Pius IX, men att han detta eaktadt ökat statsskulden med 80 millioner. FRANKRIKE. Från Paris skrifves till ,,Köln. Zeit.: Prins Napoleons afresa till slottet Prangins har väckt mycket uppseende; man förmodar, att han i en hemlig mission skall underhandla med sin svärtar. Det säges, att general Changarnier blifvit erbjuden ett befäl i armecn. Angående den nyligen upptunna, mycket omtalade lilla kopparkanonen, som skall användas af infanteriet, meddelas följande: Öfverstelöjtnant Martin de Brettes har inventerat denna kanon, som består af trenne särskilda delar, hvilka tillverkas på hvart sitt ställe. De försök, som varit anställda i fästningsgrafvarne uti Paris, lära hafva lemnat förvånande resultater. Det otroliga påstås till och med, att ,,en hel bataljonsfront kan förstöras genom en laddning af en enda kanon. Träffsäkerheten är stor ända på 1,800 å 2,000 meters afstånd. ,,Förmedelst en mycket ingeniös inrättning kunna ända till 40 å 50 skott aflossas i minutenk. Vid de nära Montrouge gjorda försöken var sjelfva kanonen icke tillgänglig för de nyfikna åskådarnes blickar, hvilka endast fingo nöja sig med att åse vapnets förstörande verkan. I händelse af ett krig, skall säkerligen den franska flottan komma att intaga en högst respektabel ställning. Denna flotta räknade den 1 Juli 1866 tillsammans 379 ångfartyg med 6,395 kanoner och 108,533 hästars kraft, samt 126 segelfartyg med 1,288 kanoner, äfvensom 28 bogserängare med 1,780 hästars kraft. Af ångflottan voro 66 pansarfartyg med 1, 121 kanoner och 29,425 hästars kraft, hvaraf 3 pansarskepp med torn, hvilka hafva 36 kanoner och 2,850 hästars kraft; 2 pansar1regatter med 104 kanoner och 2,000 hästars kraft; 14 pansarfregatter, på 34 å 40 kanoner hvardera, med tillsammans 528 kanoner och 13,600 hästars kraft; 10 pansarkorvetter, hvardera med 12 å 16 kanoner, med tillsammans 140 kanoner och 4,500 hästars kraft; 5 flytande batterier med tillsammans 90 kanoner och 125 hästars kraft; 12 sådana batterier med 192 kanoner och 1,800 hästars kraft, samt 11, med 2 kanoner hvardera och tillsammans 460 hästars kraft; än vidare, , för speciella ändamålk, 4 pansarsartyg med tillsammans 500 hästars kraft, samt slutligen 5 pansrade kanonbåtar, med tillsammans 7 mycket stora kanoner och 2,590 hästars kraft. Af skrufångare utan pansar har Frankrike 2388, med 4,878 kanoner och 63,883 hästars kraft, hvaraf 5 tredäckare på 106 å 130 kanoner, 15 linieskepp på 90 kanoner, 16 linieskepp på 70, 80 å 82 kanoner, 6 fregatter på 56 kanoner, 18 fregatter på 40 å 34 kanoner, 3 korvetter på 22 kanoner, 11 korvetter på 4 å 16 kanoner, samt 164 avisskepp, kanonbåtar och transportskepp, på 1 å 6 kanoner. Af hjulångfartyg finnas blott 13 små fregatter, 8 korvetter och 54 avis-skepp, och af segelfartygen äro största delen beväpnade transportskepp, skonertar, kuttrar, m. m. Ilvad som utmärker hufvudstyrkan af den franska krigsmarinen — skruf-ångfartygen och isynnerhet pansarskeppen — är fartygens likhet i snabbhet, hvilket gör dem så väl egnade ett operera tillsammans, under det de engelska pansarfartygen — hvart och ett för sig — äro starkare. Denna skillnad syntes isynnerhet vid den stora marinfesten vid Cherbourg för två år sedan. Den engelska , Times för den 18 dennes fäster sina landsmäns uppmärksamhet på, att den franska pansarflottan förökas betydligt för hvarje år, och råder England att vara på sin vakt samt att taga Irankrikes ifver i detta afseende till sitt mönster. ENGLAND. I tidningen ,International heter det: .Förhållandet är utomordentligt spändt mellan de engelska och preussiska regeringarne. Lord Stanley och Preussens ambassadör i London lära nyligen haft ett samtal, under hvilket ganska häftiga yttranden förekommit. Det går ett rykte, att den engelske utrikesministern kort och godt yttrat för ambassadören sia mening med afsnoenda ns dan UWAAUHAACEA e

29 april 1867, sida 2

Thumbnail