XIII. En nattlig scen. Klockan var redan öfver tio, då Rafael tänkte på uppbrott; hvad brydde han sig om tiden, som i dag knappt berörde honom med sin ofta så tunga vinge! De båda unga hade så mycket att säga hvarandra, och den gamle Bertrand satt tyst och leende bredvid dem samt kände sig åter SY CA IT TO MA a