Sennor Åguila. Af berstäcker. ) (Fri öfversättning af Sigfrid Nybe 9) Förskräckt och ännu sömndrucken spratt han upp och visste i första ögonblicket icke rätt hvarest han var, såsom det ofta. händer, isynnerhet då man reser mycket. En isande känsla, — brottets medvetande: — trängde genom hans hjerta, och orolig lyssnade han. Det var Rafael, som återkom från Bertrands hus. Hade han således sofvit, och hvad kunde klockan vara på natten? Aguila medförde ljus, — men med hvilken talade han? Nästan ofrivilligt grep Pertena efter sin knif och revolvern, som han nu äfven bar i sin gördel. — IIVarför skulle han åt Cholon öfverlemna sin fiende, om denne sjelfmant gaf sig i hans våld? Kanske erbjöds nu ett tilltälle till hämd, och han var fasi besluten att begagna det.