Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 april 1867, sida 2

första instansens, emedan tänkesättet på landsbygden icke skulle gilla någon domare af främmande lära, och de begge andras säsom en konseqvens deraf. För återremiss af utlätandet yttrade sig grefve C. G. Mörner, hr Casparson, grefve Henning Hamilton samt hrr Björck, Nordström och Fröman, alla med erkännande af tidens kraf, men önskande, att undantag måtte göras för domarebefattningar. Deremot biföllo hrr v. Gegerfelt, Landegren, Rydin, v. Koch, Bergstedt, Nisser, Ekenman och Hasselrot utskottets förslag. Efter votering segrade den sednare åsigten med 44 röster emot 33, hvilka voro för återremiss, och blef alltså detta lagförslag antaget som hvilande till grundlagsenlig behandling. I Tisdagens aftonsammanträde fortsatte Första kammaren behandlingen af bränvinsbetänkandet. Angående tiden för bränvinsskattens inbetalning hade utskottet tillstyrkt, att densamma måtte få verkställas 30 dagar efter terminens utgång och att ?, af fabrikatet skulle jemte redskapen tjena som pant vid på bestämd tid uraktlåten liqvid. Denna punkt afslogs med 61 röster emot 6. Deremot bifölls förslaget att bestämma bränvinsskatten till 70 öre pr kanna i stället för nuvarande 60 öre. Grefve 0. Mörner ansåg denna åtgärd vara egnad att uppväcka missnöje i landet och ville hafva afgiften höjd till endast 65 öre. Äfven hr Schartau beklagade djupt, att statsbristens fyllande gjorde det nödvändigt att sålunda beskatta den mindre bemedlade delen af folket i en tidpunkt, då man genom franska traktaten hade till förmån för den förmögnare delen sänkt afgifterna för konsumtionen af lyxoch öfverflödsvaror, såsom viner m. m. På hr Bennichs förslag höjdes de af utskottet föreslagna arvodesbeleppen för bränvinskontrollörer, och medi undantag häraf biföllos betänkandets återstående stadganden. Afyen Andra kammaren hade i Onsdags förmiddag börjat behandlingen af berillningsutskottets betänkande om vilkoren för bränvinstillverkning och i likhet med Första kammaren bestämt tiden för tillverkningen till sju månader om året, nemligen de fyra första och tre sista månaderna hvarje år. Utskottets förslag att frigifva bränavinsbränningen för hela året blef således afslaget. I afseende på minimibeloppet för tillverkning pr dag hade utskottet föreslagit bibehållande af nuvarande stadgande, under det åtskilliga motionärer föreslagit dess nedsättande till 100 kannor. Häröfver uppstod en ganska långvarig diskussion, under hvilken bland andra hrr Wener, Åstrand, And. Aug. Andersson, Medin, Jöns Pährsson, Ola Månsson, frih. Schulzenheim, 0. B. Olsson, Hessle och Olof Nilsson talade för det mindre beloppet, under det att det nu stadgade högre minimibeloppet, 300 k:r, förordades af frih. Alströmer, hrr Kinmansson, Hedlund, Orre, von Troil, Liss Olof Larsson, Hedengren. Muren och Hedenberg. Efter votering, som utföll med 92 röster mot 68, bifölls utskottets förslag. Första kammaren har redan fattat samnia beslut. Frågan om den af utskottet föreslagna förhöjningen i tillverkningsafgiften framkallade äfven en liflig diskussion, hvari hrr Gripenstedt, Hedlund, Kinmansson, Alströmer, Hedengren, Liss Olof Larsson m. fl. förgäfves ansträngde sig för att åvägabringa förhöjningen mot hrr Hessle, Schulzenheim, Key, Erik Ersson, Jan Andersson, Jonas Andersson, Ola Månsson, m. fl., som yrkade skattens bibehållande vid sitt närvarande belopp, hvilket ock blef kammarens beslut med 98 röster mot 57. Denna fråga kommer sålunda äfven att afgöras genom gemensam votering. — Första kammaren förehade i Tisdags afton äfven det särskilda utskottets utlåtande om folkskolelärareseminariernas ombildning. I detta afseende beslöts, på förslag af hrr C. Ekman, Hasselrot och frih. Nordenfalk, att i en skrifvelse anhålla hos K. M. att infordra landstingens yttranden, huru de anse att folkskoleinspektionen må inom de resp. länen ordnas och i sammanhang härmed huruvida och i hvad mån de kunna finnas benägna att genom anslag bidraga till möjliggörandet af en verksam och tillräcklig inspektion öfver folkskolorna. Deremot förkastade kammaren med 37 röster mot 16 utskottets förslag till skrifvelse om landstingens erinrande angående nödvändigheten att bereda tillfälle till bildande af lärare och lärarinnor för småskolor, jemte beviljande af 20.000 rår till uppmuntran häraf. Kammaren afslog äfven ett förslag att bereda qvinliga elever vid seminarierna tillfälle till undervisning i sådana enklare handarbeten, som tillhöra qvinnan. Hvad utskottet för öfrigt afstyrkt i fråga om folkskolelärareseminariernas ombildning vann kammarens bifall. Under Onsdagens aftonsammanträde antog första kammaren såsom hvilande till grundlagsenlig behandling konstitutionsutskottets utlåtande om rättighet till riksdagsmannabefattnings utöfvande af svensk medborgare i stället för af ,,svensk medborgare, som bekänner sig till kristen-protestantiska läran, som nu är stadgadt. Grefvarne Henning Hamilton och C. G. Mörner yttrade sig emot förslaget, under det hrr Wern, Fröman, J. Ekman, Gegerfelt och Rydin biföllo detsamma. Som tillförene är omnämdt, hade denna kammare återremitterat förslaget om giftomannarättens upphäfvande, under det andra kammaren dertill lemnat bifall, och vidblef kammaren vid nu företagen ny behandling af ärendet efter någon diskussion! sitt förra ogillande beslut. För öfrigt förekommo endast ett par ekonomiska frågor af mindre vigt. Så väl i Onsdags afton som i Thorsdags på förmiddagen har andra kammaren sysselsatt sig med frågor rörande undervisningen. I afseende på folkskolelärare-seminarierna fattade kammaren samma beslut, som förut antagits af den första. Under i hela förmiddagssammanträdet i Thorsdags har kam; maren till behandling förehaft sitt tillfälliga utskotts utlåtande angående hr Siljeströms motion om folkundervisningen. I utlåtandets första punkt hade utskottet afstyrkt förslaget att utbyta benämningen ,folkskola till kommunalskola. Förslaget, som förvarades af motionären och herr Hierta, blef dock, på yrkande af frih. Fock, hrr Bergström, Bergman, Hedlund, Otterström, Östman, Uhr och Gumeelius samt i öfverensstämmelse med utskottets förslag, afslaget. I andra punkten hade utskottet afstyrkt förslaget, att elementarläroverken skulle så ordnas, att lärjungens undervisning till omkring 14:de åldersäret icke måtte omfatta andra läroämnen än sådana, som böra förekomma i folkskolan, det vill säga icke annat än svenska ämnen. I en reservation härtill hade herr A. W. Nilsson föreslagit en skrifvelse till K. M:t, att K. M:t täcktes besluta sådan ändring i nu gällande stadga för rikets elementarläroverk, att den klassiska och den reala bildningslinien inom läroverken hållas i alla läroämnen förenade ända till 5:te klassen, och att tyska språket, såsom det första bland främmande språk, inträder såsom undervisningsämne först uti å:dje klassen, latinet först uti 5:te och grekiskan först uti 6:te klassen. För hr Nilssons förslag yttrade sig utom reservanten hrr C. A. Larsson, Åke Andersson, O. B. Olsson, Hierta, Jonas Andersson, Rosenberg och Siljeström. Utskottets åsigt förvarades deremot af herrar Leffler, Ribbing, friherre Fock, Hollander, Winkrans och Bergman. Med 69 röster emot 38 antogs hr Nilssons reservation. Första kammaren har i Thorsdags sysselsatt sig med frågan om utsträckning af kronolänsmännens nuvarande fribrefsrätt, som bifölls efter att hafva blifvit förordad af hrr E. W. Ekenman, Hasselrot, Caspersson och von Koch, hvilka ansågo, att billigheten fordrade, att länsmännen komme i åtnjutande af samma rättighet i detta afseende, som med dem jemförliga tjenstemän. För afslag talade frih. Tersmeden och hr Almqvist, den senare, emedan frågan är under K. M:ts pröfning och ändamålet således ändå vinnes. Frågan om aflåtande af en skrifvelse till kapten John Ericsson i Nordamerika med uttalande af nationens tacksamhet för denne mans stora förtjenster om sitt fädernesland bifölls efter någon diskussion.