Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 april 1867, sida 2

Ä 7 RIKSDAGEN. första kammaren behandlade i Onsdags förmiddag konsti:utionsutskottets utlåtande om ändring i riksdagsordningens föreskrifter rörande sättet för omröstningars verkställande hos kamrarne och utskotten. Herr A. Dickson hade i ämnet väckt motion om öppen votering, och att talmannen skulle hafva votum decessivum,fnär rösterna voro lika. Etter en diskussion, hvarunder åsigterna voro delade om företrädet af det slutna eller öppna voteringssättet, bifölls emellertid utskottets afstyrkande hemställan. Grefve Henning Hamilton, hrr Schartau och Landgren samt grefve C. G. Mörner talade för bibehållande af nuvarande eller det slutna omröstningssättet, den sistnämnde under anförande af det mindre lämpliga i att utse till riksdagsmän förtroende-embetsmän, om öppen votering skulle blifva antaget. Hvad talmännens afgörande röst beträffar, ansåg hr Nordström, att ett dylikt stadgande kunde till ordförande i utskotten föranleda utseendet af partichefer eller åtminstone gifva dem sken af partiskhet. Som bekant, hafva åtskilliga motioner blifvit väckta om ändring i 4 och 28 Sså regeringsformen rörande embetsoch tjenstemäns trosbekännelse. Konstitutionsutskottet hade med anledning deraf inkommit med hemställan, att till presterligt embete eller tjenst, hvarmed är förenadt åliggande att meddela undervisning i kristendom eller teologisk vetenskap, endast den kan utnämnas, som bekänner den rena evangeliska läran; men att till alla öfriga embeten och tjenster, med undantag af statsråd, andra bekännare må nämnas, dock att icke någon, som ej tillhör evangeliga trosläran, må såsom domare eller innehafvare af annan tjenst deltaga i handläggning eller afgörande af fråga, som angår religionsvård, religionsundervisning eller befordringar inom svenska kyrkan. I allmänhet yttrades åsigter om behofvet af utsträckt religionsfrihet, dock önskade de fleste snlarnatt hela domarckären skulle tillhöra statskyrkan) den