. CALLÄAILYJLIB; Ul. d:r V. 0. Sandegren under tvenne veckor från medlet af innev. månad för en resa i enskild vigtig angelägenhet. Tro-, huldhetsoch tjensteed aflades inför domFapitlet af utn. komministern i Soxdräga pastorat S. A. Olsson. vs — Riksdagsbres. Stockholm den 16 April 1867. Lördagens aftonplena i båda kamrarne upptogos hufvudsakligen af den utaf hr Bovin väckta motion om dödsstraffets afskassande. Debatten i andra kammaren öppnades af motionären och fortsattes efter honom af hr Grenander, som afslutade sitt varma anförande med uppläsande af J. G. Richerts ord i ämnet, i haus reservation till lagberedningens betänkande 1840, ord hvartill kammaren lyssnade med vördnadstull uppmärksamhet. I öfrigt talade för den stora humanitetsfrågan män af eljest skiljda åsigter, såsom hrr Rehnström, Key, Å. W. Nils: son, Ahlgren, Dahm, Blanche, Hedlund, m. fl. hvaremot emot densamma uppträdde hufvudsakligen hr Ribbing samt jemte honom hrr Kolmodin och Hedengren. Utgången är redan bekant för Hand:s Tid:ns läsare. Andra kammaren har deraf all heder, och då första kammarens votum blef ett annat, berodde det blott på den tillfälligheten, att en af den goda sakens varmaste mälsmän genom en tillfällighet ej hörde uppropet förrän det var för sent att aflemna röstsedeln, då första kammarens talman håller en sträng ordning i detta fall. Den praktiska följden häraf är väl ej af synnerlig vigt, enär regeringen, om den vill föreslå den önskade förändringen i vår strafflag, bör kunna anse sig ega fullt stöd för en sådan åtgärd i de uttalanden och voteringar, som här egt rum. Det ledsammaste är att vi blifvit beröfvade den heder; som hade legat deri, att budskapet om den första riksdagens beslut i denna humanitetsfråga gått omkring till den öfriga verlden, visande att den lilla nationen häruppe i norden befinner sig i jembredd med den allmänna odlingen. Men vi böra hoppas, att denna ära skall återstå oss till ett annat år. I gårdagens plena pröfrades första gången den nya och lyckligt uttänkta anördningen, som varit ett af de vigtigaste momenterna i vår nya grundlag, af samfäld votering rörande sådana ärenden, hvari 1 kamrarne stannat i skiljda beslut, då det nemligen gällt ärenden, som icke kunnasj 5 t förfalla, utan måste af riksdagen afgöras. 5 Det är lätt att inse, det ett verkligt tva-t kammaresystem ovilkorligt kräfver en såj dan utväg att lösa statsregleringsfrågor, i enär i annat fall den ena kammaren blir 3 den enda bestämmande på detta emråde. u Såsom man känner utgjorde den lös-j ning, som i vår nya riksdagsordning blifvit a i detta hänseende föreslagen, och hvilken, e såvidt jag vet, är för densamma egendomlig, ett föremål för åtskilligt klander e från deras sida, som motverkade den nya 7. statsförfattningen. Nu har erfarenheten g talat, och det var gårdagens uppgift att) utgöra pröfvostenen på anordningens än-I damålsenlighet. Det är då tägnande att 2: förnimma, det den med heder bestått detta 2 prof. Der förelågo från statsutskottet ej min-Gi dre än 20 voteringar och trån bankoutskottet 4. Sedan man kommit sig litet i i gång, medhanns en votering på en sjer-sin dedels timme, så att det hela medhanns he från kl. 10—3 samt från kl. 6—8. Då det torde intressera allmänheten up att lära närmare känna det förfarande, — som härvid följdes, vill jag derför redogöra. Voteringspropositionerna äro förut tryckta och utdelade, uppsatta, enligt hvad följande exempel visar: -laa roteringen. Den som vill att i texten å bankens sedlar skall begagnas benämningen: Sveriges Riksbank, röstar AD för den det ej vill, röstar Nej; nel vinner nej, kommer i texten å bankens sedlar sin ut begagnas benämningen: Sveriges Bank. bör Sedan talmannen uppläst denna proposi-fav ion, begynner uppropet för votering, då, ocl m af notarierna, med listan å ledamöter-ma a i handen, börjar: Vice talmannen Man-saf. erskantz; Stockholms län: Hr Hierta, ) rih. Gripenstedt o. s. v. — I den mån bar ppropet nalkas ett län, uppstiga repre-lige entanterna från sina platser och vandra! tec gåsmarsch rundt omkring talmannens sha tol, nedläggande sin sammanrullade röststo! edel på det papper talmannen håller i fres! anden och hvarifrån den genast nedruldis ww i en korg. De roterande återvända . U regeln till sina platser, men stanna tid ckså gruppvis qvar på gångarne, så att, låns oder och straxt efter en votering, kamans aren finner sig i det närmaste på rörlig tera t. Sedan alla röstsedlar blifvit aflemvaci ade börjar uppsummeringen, dervid talK annen upprullar sedlarno och uppläser skan 08 ja, nej, ete., hvilket antecknas afföra kreteraren, biträdd af ett par af kamN arens ledamöter. teri sVoteringen har, förkunnar talm:n, utfal-srer ; med 60 ja, mot o nej, hvadan kamma-kloc n beslutat i enlighet med ja-propositiotant en. i Vid den samfälta veteringen afvaktas utsk sultatet från första kammaren, som ge-föra enligen följt omedelbart på andra kam-vari arens. Rösterna hopsummeras och sekrekäm raren upplåäser protokollet, tillkännagif-ler a nde att den samfåälta voteringen utfallit med det eller det viset, hvadan riksdagen hum slutat i enlighet med ja(eller nej-) Et opositionen. en u Denna nu första gången pröfvade ordfärd: ig har, såsom sagdt, fungerat ganska af d träffligt. Resultaten af voteringarne äro svis nom tidningarne kända, och personer af yttri ka åsigter skola naturligtvis bedömal De m olika. I allmänhet bör man dock trifva med dem belåten. Den andra kam-gans! 2 A, GR