valtaren, såg mig komma med hur darne, blef han riktigt grön i ansigtet, ty de hade mycket riktigt släpat några af de gamla möblerna ned på gården. Men förbaskadt hastigt måste de åter bära upp dem, och jag har nu sagt karlen, att jag skall göra honom ansvarig för allt, som sedermera kan komma att fattas, och att han dessutom endast har tid på sig tills i morgon middag för att utrymma och bortskicka sin herres effekter samt bringa sig sjell ur vägen. Om jag i morgon middag träffar det fremmande packet på gården, jagar jag bort dem med mina hundar. — Ni har gått för långt! — Ja, du kan ha rätt, sade gubben, — jag borde endast ha lemnat honom anstånd tills i qväll; men nu är det gjordt och kan inte mera ändras, Men i morgon qväll, sedan mitt folk gjort snyggt der, begå vi oss dit. — Ämnar ni således åter blifva vår granne? frågade Juanita sakta och försökte dervid att le, ehuru en obestämd smärta sammanpressade hennes hjerta. — Jag tror han har vissa planer, sade Bertrand och betraktade den unge a annen förstulet, men då han märkte att Rafael vexlade färg vid dessa ord, fortfor han med en skakning på hufvudet: — Gosse, gosse, gör intet dumt streck, som du sedermera kunde få ångra, när det är för sent. Öfverlägg först noga allting, om ej med andra, så åtminstone med ditt eget hjerta, och om du der är på det klara, så välan! Men du måste först vara fullkomligt öfverens med dig sjelf. — Och om jag redan vore det? sade