dånighet anhålla, det K. M:t, efter pröfning af de grunder till armens organisation, hvilka här ofvan blifvit anförda, behagade, om möjligt till den riksdag, som sammanträder till år 1569, låta uppgöra och framlägga fullständigt förslag till armens organisation med dermed sammanhängande frågor. Reservationer hafva afgifvits: af friherre A. C. Raab, som framställt från utskottet skiljaktiga förslag i afseende på punkterna 6, 9, 10 och 22: af hr Hedlund, som åberopat sin motion; af hr G. Bjerkander, som förklarat sig icke kunna ingå på utskottets förslag i 3:dje punkten och ansett att rusteoch rotehållsskyldigheten bör upphöra och att, i enlighet med hvad hr Hedlund föreslagit, den stående armten bör indragas och allmän folkbeväpning införas; af hr Ericson, som, jemte det han förklarat sig vara skiljaktig i afseende på vissa smärre omständigheter, hemställt, att infanteriets kadrer böra bestå af nödigt antal offleerare, underofficerare och korporaler för armeen på den större krigsfoten samt dessutom så stort antal korporaler, som erfordras för krigsreservens bataljoner, då dessa mobiliseras. Andra kananarens tillfälliga utskott n:o 5 har den 3 dennes justerat betänkande i fråga om hr Medins motion om åtskilliga förändringar i anordningar af trafiken å statens jernvägsstambanor och dervid hemställt: dagen måtte aflåta en underdånig skrifvelse till K. M:t med anhållan att, så snart möjligen ske kan, fraktafgiften för tyngre gods å statens jernvägar skäligen nedsättes, samt med hemställan tillika om någon nedsättning af personafgiften för 2:a klassens vagn vid snälltågen å berörda jernvägar, allt med fästadt behörigt afseende dervid på statens fördel af högsta inkomst från dess jernvägar. Bevillningsutskottet har justerat memorial i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut angående tullbevillningen; innefattande detta memorial endast sammanjemkningsförslag och veterings-propositioner.