Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 april 1867, sida 2

böteborg den 10 April. Det föregår i våra dagar en storartad omarbetning af den politiska kartan. Det sistförflutna året fick bevittna en för framtiden betydelsefull förändring i Preussens, Österrikes och Italiens magtställning och gränser. Det innevarande har sett Ryssland med sitt verldsvälde införlifva stora sträckor af mellersta Asien, men på samma gång, genom cen väl beräknad uppgörelse med Förenta Staterna, till denna mägtiga republik afstå sina rysk-amerikanska besittningar. Dessa besittningar, som hafva en areal tre gånger större än de brittiska öarnes, höra visserligen till de ofruktbaraste och minst befolkade delarne af den bebodda verlden, men ega icke desto mindre i Förenta Staternas händer en stor politisk vigt, dels i anseende till den långa kuststräcka längs Stilla Oceanen, som derigenom tilltallit unionen, dels emedan den brittiska kolonien Columbia, som redan hyser ett ganska starkt amerikanskt element, sålund? blifvit isolerad samt i norr och söder inklämd mellan republikens territorier, dels slutligen emedan England hädanefter är den enda europeiska magt som eger besittningar på Nordamerikas fastland, och således äfven den enda, mot hvilken Monroedoktrinens spets närmast behöfver riktas. Stjernbaneret, som förut icke öfverskridit fyrtionionde breddgraden, beskyddar nu ett område från femtiofemte till sjuttioförsta; de brittiska koloniernas ställning blir genom denna utvidgning af Förenta Staternas gränser svårare än hitintills, och i händelse af krig mellan Ryssland och Storbrittanien erbjuder sig åt den förstnämnda magten en af Förenta Staternas myndighet beskyddad kuststräcka, der dess örlogsfartyg kunna finna säker tillflykt, och från hvars hamnar kapare kunna utgå på jagt efter brittiska kofterdifarare. Det är från denna synpunkt den ifrågavarande uppgörelsen mellan Förenta Staterna och Ryssland betraktas i England, der sensationen öfver det oväntade, mot britterna synbarligen riktade schackdraget är stor i närvarande ögonblick. Man kan icke dölja för sig, att den nordamerikanska republiken härmed tagit ett nytt steg mot den öfverflyglande verldsställning, som historien synes vilja bereda den. Den anledning till konflikter, som kunnat förefinnas mellan Ryssland och Förenta Staterna, är af begge magterna på förhand med klokhet undanröjd, och då nu äfven de inre politiska svårigheterna i sistnämnda statersynas vara på god väg att reda sig, står det mer än någonsin uti regeringens i Washington skön att mägtigt inverka äfven på Europas angelägenheter, om dessa skulle råka ut för en större kris. Och onekligt är, att en sådan redan synes stå för dörren. Preussens framgånsar störa Frankrikes lugn. Missnöjet i brankrike öfver dess inre politiska förhållanden, öfver den inskränkta sriheten, den fjettrade pressen, den bund