UTRIKES. TYSKLAND. I nordtyska parlamentet behandlas för närvarande förbundsförfattningens måhända vigtigaste del, nemligen bestämmelserna om förbundets krigsväsende. I det liberala centerpartiets fraktionsmöte, den 4 dennes, blef man enig om den förändring i förslaget, att det skulle beviljas 1 procent af befolkningen och 225 thaler pr man intill den 31 December 1871, alltså för en tidrymd af nära fem år. Dot heter emellertid, att krigsministern Roon i en församling af konservativa medlemmar yttrat, att han måste påyrka ett oförändradt antagande af regeringens förslag, samt att han under inga omständigheter kunde gå in på det liberala partiets ändringsförslag. . Staatsanzeiger af den 4 dennes ofsentliggör en kunglig förordning om upptagandet af ett statslån på 30 millioner till 42 procent. Detta lån torde emellortid icke kunna betraktas som en penningeoperation, föranledd af den nuvarande situationen, utan endast som en följd af ett beslut af den preussiska landtdagen förra året om beviljande af nämnde summa till betäckande af de utomordentliga behofven för marinen och armåen, som voro framkallade af kriget. I norra Slesvig hafva militärutskrifningarne föranledt till storartade och högst märkliga demonstrationer från den danska befolkningens sida. Då det blef fråga om att svärja fanan, vägrade den aldra största delen att gå den fordrade eden, hvars afläggande de unga danskarne anse innebära en afsvärjelse af deras danska nationalitet. I städerne utgjorde edsvägrarne cirka hälften och derutöfver, af de värnepligtige på landet, der det danska elementet är nästan ensamt herrskande, uppgick deras antal ända till 310 af det hela. Preussiska regeringen synes hafva beslutat att förfara strängt emot de vägrande och tillämpa den grundsatsen, att de måste blifva preussiska soldater, antingen de svärja eller icke. De uppsökas af gendarmer i sina hemvist och afföras till garnisonerna. En del, heter det, skall föras ända bort till den i Schlesien belägna fästningen Schweidnitz, der man väl skall använda alla möjliga medel för att inprägla hos dem, att de blifvit preussare. Wienerfreden innehåller dock en stipulation, just till fördel för de värnepligtige, som icke vilja tjena Preussen, hvilken medgifver dem rättighet ända till 1870 att ut