Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 april 1867, sida 2

Article Image
Thorsdagens aftonplena. Försia kammaren; Behandlingen af de återstående punkterna af bevillningsutskottets betänkande n:r 9, angående tullbevillningen, fortsattes från och med artikeln socker. I detta afseende har utskottet föreslagit att tullen å oraffineradt socker, till färgen mörkare än nir 18, måtte bestämmas till 10 öre, hvilket utan diskussion bifölls. Rörande raffineradt, alla slag, äfvensom oraffineradt, icke mörkare än ofvannämnda nummer, hvarå utskottet föreslagit en tullsats af 14 öre pr skålpund, uppstod åter en längre debatt, hvarunder endast hr Bennich varmt förordade utskottets förslag. Deremot hade frih. af Ugglas i en betänkandet bifogad reservation yrkat, att, då tullen å råsocker blifvit höjd med 2 öre, äfven tullen å raf fineradt socker borde ställas så att den innefattar samma skydd som med förut gällande tullsatser, eller till 14,40 pr skålpund eller 14 rdr 40 öre pr centner. I detta yrkande förenade sig frih. Bildt, hrr v. Koch, Reutersvärd, J. W. Almqvist, Fåhraus och Wallenberg, hvilken sistnämnde påpekade nödvändigheten att antaga reservationen, emedan eljest frågan om sockertullen skulle förfalla, och talaren i sådant fall icke kunde inse, hvarifrån staten skulle få nödiga inkomster. Ir Berlin fästade kammarens uppmärksamhet på en felaktighet i tulltaxan, der det heter att sirup drager en inporttull af 4 öre pr skålpund. Nu förstås med sirup ingenting annat än socker, upplöst i vatten, och då för råsocker i upplöst eller flytande form finnes stadgad en tull af 8 öre pr skålpund, men ett dylikt stadgande saknas i afseende å rafflnad, så följer deraf, att i vatten upplöst raffinadsocker, eller vattenklar sirup, kan importeras för 4 öre pr skålpund och med obetydlig förlust af sockerhalt åter bringas: i fast form samt säljas för raffineradt socker. Med anledning af dessa upplysningar yrkade frih. C. A. Raab först återremiss, men slöt sig sedan till frih. af Ugglas reservation. IIr Schartau yrkade först en tullsats af 14 rdr ) öre pr centner, och hr Odelberg af 15 rdr, men en dessa talare förenade sig slutligen, då deras åsigter icke vunno något understöd, i nämnda reservation. Emellertid begärdes votering, då reservationen antogs med 65 röster mot 29. Afven i fråga om artikeln tobak voro meningarne delade, i det frih. Sprengtporten förordade antagandet af hr Schartaus motion om en tull af öre för oarbetad, 20 öre för arbetad samt 5 öre r andra ej specificerade slag af tobak. — Häruti instämde jemväl hr IHasselroth. IIr Schhartan anmärkte den inkonseqvens, hvarill utskottet gjort sig skyldigt, då det, efter att ha tillstyrkt 3 öres tullförhöjning på brändt kaffe, nu deremot ökat tullen på den oarbetade tobaken med ett helt öre, men icke föreslagit något sådant ör den bearbetade varan. Förmodligen hade dervid legat en tanke i bakhåll, att den inhemska oroduktionen skulle gynnats om tullen blifvit högro, ch detta — tillade talaren ironiskt — hade ju ENS —— —. tE RAA

9 april 1867, sida 2

Thumbnail