Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 april 1867, sida 1

FO A VNVVY VA MUNLDO ON afgå: till Helsingborg alla dagar kl. 9 e. m. till Venersborg Tisdagar, Thorsdagar och Lördagar kl. 9 eft. m. 4953) kiksdagsbrel. Stockholm den 7 April 1867. Onsdagen beredde åt de båda kamrarne en ,,Annandag, hvarunder såväl riksdagsmän som kanslierna fingo ett väl behöfligt andrum. Men på Thorsdagen började åter plena, och det med bevillningsutskottets betänkande rörande förhöjd tull å kaffe, socker, kakao och tobak. I andra kammaren fördes härom en lysande debatt, som öppnades af hr Jul. Lindström med ett anförande, hvilket följdes med oaflåtlig och väl förtjent uppmärksamhet. Här gällde först att undersöka: huruvida statens behof verkligen kräsde utomordentliga åtgärder till förökande af inkomsterra, samt huruvida den föreslagna tull-förhöjningen skulle leda till det afsedda ändamålet. Talm förnekade båda dessa förutsättningar, visande genom siffror, att den mycket omtalade bristen i riksgäldskontoret ej berott derpå, att statens löpande utgifter öfverstigit dess inkomster, utan derpå, att riksgäldskontoret fått sig uppdraget att bestrida kostnaderna för jernvägars byggande med en sväfvande skuld. I den stund dessa af statsverket till jernvägsbyggnaderna förskotterade medel — uppgående från och med 1862 ärs riksdag tills nu till 11 millioner rdr återgäldades, var riksgäldskontorets hela brist mer än fylld. Efter denna utredning visade tal:n, att ändamålet med den äskade tullförhöjningen ej skulle vinnas, enär importörerne skulle skynda att innan denna förhöjning inträdde fylla sina. lager till den lägre tullsatsen. Emot hr Lindström uppträdde hufvudsakligen hr v. Troil och frih. Gripenstedt, hvilka båda påyrkade bifall till de af utskottet föreslagna tullförhöjningarne. Det var gilvet att härunder frågan om direkt och indirekt beskattning skulle komma lifligt på tal, och var det anmärkningsvärdt att förnimma hurusom en mängd talare nu kommit till klarhet derom, att den indirekta beskattningen ej är så oskyldig som mången hittills föreställt sig. Detta är ett stort framsteg i fråga om sund uppfattning af en bland statsekonomiens vigtigaste läror, och har i sjelfva verket domen dermed blifvit uttalad öfver det gamla skyddstullsystemet, om också många af dem, som nu yttrade sig i detta syfte, ej gjort sig reda för denna konseqvens. — Hr Lithner ville lägga högre tull på kaffe ur synpunkten af denna drycks skadliga beskaffenhet, hvaremot hr Lindström i ett sednare anförande anmärkte, att tal:ns eget tydliga välbefinnande talade mot hans sats. — Hr Hedlund yttrade helt kort mot frih. Gripenstedt, det förslaget att höja tullsatserna för att vinna ökade tullintrader strede mot den erfarenhet, som det fria utbytets vänner alltid kunnat åberopa, eller att en sådan förökning uppstod genom sänkande af tullsatserna, ej genom deras höjande. Det funnes deremot ett par nära liggande utvägar att öka statsinkomsterna, nemligen att lägga tillverkningsskatt på hvitbetssockret, att sänka tullsatserna på arbetad tobak samt att anlita bankovinsten. Sedan öfverläggningarne fortgätt till närmare kl. 4,4, skreds till votering, då utskottets förslag att höja kaffe-tullen förkastades med 100 röster mot 68. Härmed var ock utgången gifven beträftande de öfriga artiklarne: socker, kakao och tobak, hvarom debatterna fortsattes på Thorsdagsaftonen. — Förhöjningen beträffande sockret afslogs med 71 röster mot 46 och beträffande kakao utan votering. Rörande tobak uppstod en diskussion, hvarunder ingen målsman uppträdde för utskottets förslag att höja tullen å oarbetad tobak, men deremot flera för den mening att tullen å oarbetad tobak måtte! sänkas. Det var i det sednare syftet återremiss begärdes, hvilken erhöll 71 röster mot 76, som afslogo utskottets tillstyrkande af tullförhöjning. I första kammaren biföllos deremot de begärda tullförhöjningarne och gick man der äfven, besynnerligt nog, ett stycke in på den protektionistiska banan ifråga om tullen å raffinadsocker, trots den upplysande reservation, hvarmed hr Mur6n beledsagat utskottets betänkande. Debatteraa i gårdagens plena utgjorde i sin mån en fortsättning af de nu omnämnda. Det gällde nemligen nu att beräkna statsregleringen för 1868 samt att fylla riksgäldskontorets behof, beträffande hvilka ämnen statsutskottet afgifvit ctt betänkande (n:o 60), som nu föredrogs. Förhandlingarne härom började omkring kl. 12, afbrötos kl. 3, men återupptogos åter kl. 6 e. m., för att afslutas först kl. 11, 9 på aftonen. —De mest framstående talarne voro här herrar Lindström och Muren, och höll den sednare ett anförande af den kraftigaste bevisning och klarhet, hvartill kammaren lyssnade med spänd uppmärksamhet, oaktadt hr Murön icke är populär inom det parti, som hittills länge hängt vid de