Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1867, sida 2

cventualiteter. — — Göteborg den 8 April — Den behandling, som tullbetänkandet i fråga om förhöjning af tullen å rafsineradt socker i Thorsdags rönte i Första kammaren, är egnad att hos det skrattdragande folket och framförallt de mindre bemedade klasserna mamkalla en obehaglig öfverraskning och väcka stora farhågor för att denne kammare, hvars ledamöters fullmakter räcka för ett årtionde, och som såedes står i ett mindre direkt beroende af ehofven, tänkesätten och sinnesstämningen hos sina kommitenter, skall genom att ortgå på den nu beträdda vägen söka föra oss tillbaka till protektionismens tidehvarf och kasta en oproportionerlig del afskattevörderna just på deras skuldror, som hafva minsta förmågan att bära dem. Kongl. Maj:t hade, för att bereda statsverket beh sliga tillgångar, i fråga om sockertullen föreslagit och bevillningsutskottet hade tillstyrkt att nu gällande tull af: S öre pr (e. råsocker och 12 öre pr 0. raffineradt socker måtte höjas till 10 öre d:o och 11 öre pr d. d:o å:o. Vid behandlingen af detta ärende beslöt Första kammaren bestämma tullen för råsocker, i enlighet med ofvannämnda K. M:ts proposition, till 10 öre pr 6, men för raftineradt socker, i strid med K. M:ts förslag och bevillningsutskottets tillstyrkan, till 14101) öre pr 4 eller 14 rdr 40 öre pr centner. Denna bråkdel, !9,,, öre, hvarmed Första kammaren sålunda beslutat öka tullen å rafsineradt socker, utöfver hvad regeringen begärt och bevillningsutskottet tillstyrkt har, så obetydlig den synes, en ganska viisendtlig både tendentiös och praktisk betydelse. Den betyder till sin te dens, att kammaren med sitt tullför ningsbeslut har en annan afsigt än regeringen med sin proposition eller åtminstone en biafsigt, som regeringen icke hyser och som nationen ogillar. Regeringens proposition hvilade endast på nödvändigheten att genom tullförhöjningen bereda staten behöfliga tillgångar, och i dess förslag var proportionen mellan råsockertullen och raffinadsockertullen uppstäld i enlighet dermed. Förste kammarens beslut deremot synbarligen dikteradt af protektionistiska intressen. Dotta hvad tendensen angår. I praktiskt hänseende betyder beslutet, om det blir lag, en tillökning i skyddstullen utöfver regeringens och utskottets förslag af icke mindre än 160,000 rdr årligen, som till största delen kommer att betalas af de arbetande klasserna. Det bedröfliga beslutet att sålunda beskatta folket till förmån för sockerbruksidkarne fattades med den stora majoriteten af 69 röster mot 21. Till frågans belysning torde följande böra påpckas. Sednaste tullkomite beräknade, och detta på grund af rafsinadörernas egna uppgifter, att af 100 skålp. råsocker erhållas 89 skälp. raffineradt socker. Efter denna propertion och vid en tullsats af 8 öre pr skålp. råsocker, utgör för raffinadörerna afgiften 9 öre för hvarje skålpund af dem rarfineradt socker; vid en tullsats af 10 öre för råsocker utgör afgiften pr skålp. af dem raffineradt socker 112,9, öre. IIäraf följer 1) att då tullen för utifrån infördt raffineradt socker, såsom nu, är 12 öre pr skålp., utgör skyddstullen, vid 8 öres råsockertull, 3 öre pr skålp.; 2) att om K. M:ts proposition att öka tullen å utifrån inlördt raftineradt socker till 14 öre och råsockertullen till 10 öre antages, blir skyddstullen 275,,, öre, samt 3) att om förste kammarens beslut att bestämma raffinadsockertullen till 14201,0, öre blir lag, så kommer shyddsullen ait stiga till 3,,, öre pr skålpund rapfinad. Då vår förbrukning af rafsineradt socker ir omkr. 40 mill. skålp. årligen, blir det —nu—— — (—L— —