Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1867, sida 2

ofter honom, — ehuru ej i den assigt att se honom dödas här på Limas gater. — Så, — då får er fransman, monsicur Lacoste, se till huru han kan reda sig med honom; jag vill ej ha något vidare att skaffa dermed. — Straff förtjenar den olyckligo cj. — Det är mig fullkomligt likgiltigt; han skall lemnas ut till fransmannen redan i morgon och föras ombord på skeppet. Jag nödgas föda tillräckligt många galgfoglar indå och har inte lust att dessutom betala hans passage till Söderhafvet. Mon hvarför önskade ni ett enskildt samtal med mig i dag? — Vågar jag besvära ers excellens en fjerdedels timme med mina enskildta angelägenheter? — Alh, jag minns, — angående försäljningen af er hacienda? Jag tror att ni har nämnt derom en gång förr. — Ja, ers excellens; jag har i mina händer en skrifvelse af sennor Desterres egen hand, som torde tvinga honom att låta undersöka hans köpebref och dess underskrifter. Och dervid framtog Rafael den, funna portföljen för att lemna den till presidenten. Men den gamle herrn vinkade med handen ech sade: — Inte här. Följ med mig in. Allt hvad vi säga härute hörs tydligt, och det är bättre att vi gå in. En vink af honom tillkallade officeren, och han sade till honom: -— Jag tar inte emot någon förrän denne sennor lemnat mig. Den unge officeren bugade sig. Don Rafael följde presidenten in i salongen.