Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1867, sida 2

geringen fördenskull har för afsigt att för de nästa sex månaderna bevilja tjenstemännen 20 procents lönetillökning. Hofvet begilver sig den 15 dennes till Compiegne. ENGLAND. De förra rysk-amerikanska provinsernas afträdande till Förenta Staterna synes väcka stora bekymmer i England. Det skrifves nemligen från London: , Vår vluxemburgska fråga på andra sidan Occanen, i hvilken Ryssland spelar IIollands rol, Förenta Staterna Frankrikes och England Preussens rol, börjar ingisva allvarsamma farhågor. Förvärfvandet af de rysk-amerikanska provinserna anses som ett svar af unionsregeringen på beslutet om konfederationen af de brittisk-nordamerikanska provinserna, samt såsom inledningen till en plan att qväfva det blifvande statsförbundet, afskära dess kommunikation med Stilla IIafvet, kanhända att tillhandla sig dess enda previnser vid vestkusten, Columbia och Vancouversö. Man frågar sig än vidare hvad som i grunden kan vara Rysslands afsigt härmed, enir det naturligtvis här icke endast kan vara fråga om de sju millionerna dollars. Man kommer då lätt att tänka på det lagförslag, som föreligger Förenta Staternas ngress, genom hvilket man i dessa stater skulle få rättighet att försälja krigskepp och krigsmateriel till frimmande krigförande makter, hvilka stå i vänskapliga förhållanden till Förenta Staterna. Som man ser, är här icke fråga om någonting mindre, än att i sådane fall Förenta Staterna skulle kunna utrusta ett huru stort antal kaparefartyg som helst. .Globe uttalar den förmodan, att detta förslag härleder sig från ryske ambassadören i Washington. BT and motser ett eurepeiskt krig, och då dess egna mariner lätt kunna instängas i Östersjön ech Svarta Iafvet, önskar det understöd af amerikanska kaparefartyg, för att förstöra handeln för England ciler andra makter, hvilka skulle motsätta sig de ryska spekulationorna på Turkiet. Till denna plan hörer äfven afträdandet af de rysk-ameri kanska besittningarna, det pris, som Förenta Staterna föreskrifvit för sitt understödjande af Ryssland. Lord Amberley — son till carl Russell — har gjort sitt första försök i lagstiftningsväg derigenom, att han påyrkat upphäfvandet af en akt från Georg III:s tider. Söndagsskolorna och de populära föreläsningar, som om Söndagsaftnarna på a tiden förekommit, hafva icke funnit nåd inför vissa klerikalt-aristokratiska blickar, och man har derföre, i sitt sabbathariska nit, gjort allt sitt till för förnindrande af dessa åtgärder, hvilka naturligtvis afse att höja de lägre klasserna. )en nämnde akten har framkallats ur sin gömma för att nu tjena ebskurantismen till stöd, och det är derföre, som den ädle orden arbetar för dess upphäfvande, men han har dessutom uttalat den åsigten, ,att hvarken i söndagsskolorna eller i nämnde öreläsningar förekommer något, som står i motsats till de bestående religiösa föreskrifterna. Under det öfverhusct diskuterar frågan huru man skall hålla soldaterna till nytig sysselsättning under deras lediga stunler, är underhuset sysselsatt med det djupsinniga problemet huruvida käppen kan vara nödvändig för inpiskande af , den itta milit andan. Man var på god väg att inskränka prygelstraffet till de sollater, som blifvit nedflyttade istrafiklas men man har nu kommit till ,,kloka gter. Dot stora motstånd, som under skussionen i underhuset visat sig mot ta barbariska straff, tillkännagifver likalt detsamma icke länge skall komma it fortfara. Ehuru partielt förekomma likväl ännu eniska oroligheter på Irland. I en samnandrabbning mellan reguliera trupper och fenier stupade nyligen några af de nämnde. I en krutsabrik vid Faversham, grefapet Kent, har en explosion förekomnit, dervid flera arbetare omkommo. RYSSLAND. Från Petersburg skrisves: På ryska änsen i Central-Asien hafva inga fiendtigheter föresallit. Emiren i Bokhara har not de upproriska i Sheri Subz lidit ett 2 FÅ ecderlag, genom hvilket han tvingades nedgisva, att denna provins finge konstiuera sig som ett sjelfständigt khanat. TURKIET. Franska regeringen har ånyo lagt i dan, att den betraktar allmänna folkomöstningar som grundvalen för den nya uropeiska folkrätt, hvilken denna regering jort sig till uppgift att skaffa erkännande, edan traktaterna blifvit kullkastade. Den ranska not, som blifrit öfverlemnad tilll RR —