Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 april 1867, sida 2

stens förlag utkomna Bibliotek i populär naturkunnigh:, Masius Djurriket, Nilssons Fauna m. il. ln diskussion uppstod om lämpligheten eller icke af statens mellankomst härutinnan, samt i afseende på dess understöd för läroböckers utgifvande och utdelning; och blef man ense derom, att sådan statens mellankomst i allmänhet vore till ringa fördel, i vissa fall till uppenbar skada. Då staten t. ex. dyrt inköpt IIahrs stora karta öfvor södra och mellersta Sverge och utdelat den till vissa skolor, skedde dermed en orättvisa, enär statens medel användes till fördel för några, och härvidlag knappast till någon annans än förläggarens, emedan samma karta, ehuru den dyraste af alla, likväl vore alldeles olämplig till skolbruk. Att staten understödde utgifvande af läroböcker, vore ock till skada, emedan derigenom den fria konkurrensen försattarne emellan för åstadkommande af bästa möjliga läroböcker tillintetgjordes och sträfvandet i denna riktning skulle upphöra, då staten tydligen icke kunde understödja alla. Ingrepp i eganderätten skodde ock härigenom. Då, som skett, en lärobok, som i bokhandeln kostar 50 öre och i volum äfven motsvarar detta pris, af staten såldes till 15 öre, så kunde ingen annan lärobok i det ämnet finna afsättning, äfven om den vore den bästa. Bättre vore då, att staten utdelade en viss summa till hvarje skola till inköp af materiel. Den nästa frågan lydde: Har kyl. cirkuläret af den 12 Maj 1865 angående inskränkning af katekesläsningen blifvit tillbörligen beaktadt, och huru böra de i samma cirkuliir uttalade grunder lämpligast tillämpas vid kristendomsundervisningen? Under diskussionen härom upplystes, att någon väsendtlig inskränkning af katekesutanläsningen icke skett, och mötte svårigheter; alldenstund presterskapets foräringar af katekeskunskap hos nattrardsungdomen voro antingen lika vidsträckta, som förr, eller obestämda ech i da olika församlingarne hvarandra stundom motsägande. Sedan den nyligen af prof. Hulterantz utgifna lärobok i kristendomen, enligt hvilken endast de vigtigare stycken ur Svebelii-Lindblomska katekesen skulle läsas utantill, förehafts till granskning, beslöt föreningen, hvars medlemmar för sin del funno denna lärobok förträfflig, att genom kontraktsprosten hemställa till ortens prester, om deras utlåtande i denna sak, så att det i omförmalta kongl. cirk. uttalade syfte kunde i kontraktets folkskolor förverkligas. Programmets nästa fråga lydde: IHvilka reflexioner hafva de vid innevarande riksdag i afseende på folkskolan väckta förslag, isynnerhet de af Siljeström, Meljerberg och Hollander, framkallat hos föreningens medlemmar ? Sedan dessa motioner blifvit upplästa, uppstod er liflig och sakrik öfverläggning om de resp. förslagen. Det visades, att, huru förträffliga dessa förslag i allmänhet voro, och isynnerhet hr Hollanders, genom hvars fastställande vi som först skulle erhålla en verklig och bestämd folkskolelag och det provisoriska , må och bör utbytas mot det bestämda eskall, samtliga motionerna dock hade den brist, att de lemnat åsido den, på hvilken lagens verkliggörande och tillämpande i sista hand berodde, näraligen skolläraren. En löneförbättring åt solkskolans lärare visades vara ett oafvisligt behof, om ett godt resultat af skollagen, huru beskaffad den nu må blifva, skall kunna emotses. Föreningen beslöt att genom nu utsedde komiterade afgifva cen adress i detta ärende till samtlige folkskollärare i riket samt folkskolans vänner och gynnare i allmänhet. Härefter uppkastades frågan om frivilliga solkbeväpningen, och beslöto mötets medlemmar enhälligt att begagna hvarje tillfälle att hvar i sin mån verka för skarpskyttesakens framgång i orten. Skolläraren Fredr. Aug. Ekström på Stjernvik, hvilken såväl genom sin tidskrift ,Föreningen som i öfrigt kraftigt verkat för folkundervisningens framgång i vårt land, och hvilken särskildt i sin tid medverkat för införande af en af folkskolans vigtigaste häfstänger, folkskoleinspektionen, invaldes till Föreningens hedersledamot. — Svenska Famili-Journalen innehåller i sitt nyss hitkomna 3:dje häfte för året följande uppsatser och illustrationer: Historiska bilder. XXVI. Måns Stenbock och slaget vid Ilelsingborg, af Ih.; Min kakelugn, af n-r—t; Ringärlan (med illustration); Carlstens fästning, af Th. (med illustration); Kinas religioner (med illustrationer); Till napoleonideristori ö af E. S—dt; Om