utan för alla, som, ännu fria från dess: åkommor, hafva att emotse dem såsom nå got nästan oundvikligt. Med ett ord: de är en bok för hela den civiliserade verl den och bör kunna påräkna en ofantlig spridning, som gör förläggaren, hr Lamm stenrik, ifall den blir läst af alla vederbörande. I främsta rummet är hr Nyströms arbete att behjorta för dessa okänds storheter, som stifta lagar i modens verld. ty det är från dem som räddningen skall utgå, sedan de millioner suckar och eder, som det ifrågavarande missförhållandet under århundraden framkallat och framkallar bland den stora massan af vandrare i denna med stötestenar uppfyllda jemmerdal, visat sig fruktlösa. Herrar bildthuggare och målare hafva dessutom ett särskildt intresse af hr Nyströms verk, ty detta visar, huru en mensklig fot egentligen bör se ut — något som längesedan skulle varit obekant, om icke de grekiska statyerna påmint derom, och om icke en aning om rätta förhållandet läte vinna sig genom studiet af de små ännu oförderfvade barnfötterna, ehuru äfven dessa, enligt den Darwinska theorien, redan vid sitt inträde i verlden torde bära spår af det straff, hvarmed tädernas dumheter, fortsatta under många slägtleder, pläga hemsöka deras afkomlingar. Det lilla arbetet, som här anmäles, innehåller till en början ett förord af professor Santesson, hvilket påpekar ämnets vigt och sakens inflytande ej blott på den enskildes trefnad och välbefinnande, utan äfven på den allmänna arbetsdugligheten. Derefter följer en inledning, som i korthet redogör för de reformatoriska rörelser i afscende på skobeklädnadens form, hvilka verlden hitintills, sast ack förgäfves, sått bevittna. Den förste, som särskildt skref om huru skor och stöflar böra förfärdigas, var holländske professorn Camper, anatom och kirurg i slutet at förra århundradet; men så lifligt intresse hans bok väckte, vunno hans förslager föga bifall, emedan han icke tog den estetiska faktorn med i beräkningen; ban föreskref ett slags skodon, som väl kunde skydda mot liktornar, men voro till formen så plumpa, att madame du Barry och de fina markisinnorna på den tiden heldre hade underkastat sig det värsta, än stuckit sina silkesbestrumpade fötter i slika skopor. Till att inventera en sådan fotbeklädnad ersordrades en holländsk professor, hvars sinne för linier och former blifvit lifnärdt af hans landsmäns roliga men plumpa målerier. Camper skadade dermed den goda saken snarare än han befrämjade den. Också fick den ostörd hvila och skomakarne tillåtos opåtaldt pina menniskoslägtet ända till år; 1857, då en annan anatomieprofessor, II. Meyer i Zärich, i vetenskapens, den goda smakens och sina lidande medmenniskors! namn uppträdde för fotbeklädnadens reformerande. Äfven Meyers arbete har slagit mycI ket an, ban har i England, Tyskland och Danniark bland vetenskapsmän och militärer fått sina anhängare. Tillochmed en man af yrket — man känner annars sådane herrars segslitna fasthärgande vid det invanda — den hedervärde engelske skomakaren James Dowie har skrifvit en bok j l ö om , The foot and its covering, men om s1 han tillverkat skodon efter egna principer känner man icke. Faktiskt är endast, att flera böcker i ämnet redan äro skrifna, och att skodonen derigenom alldeles icko blifvit förbättrade. Få nu se, om hr kand. Nyström, biträdd af prof. Santesson, lyckas bättre. Enligt alla menskliga beräkningar borde denna reform mer än alla andra kunna påräkna skyndsam framgång, ty i deuna sak vet nog folk hvar skon klämmer. Men å andra sidan är nog konservatismen migtig äfven här; äfven på detta fält gifvas Räfvar i Småland och Sundbergar, som föredraga det bepröfvade gamla med alla dess liktornar och allt !f dess nagelträng framför det ,,obepröfradeh nya, hvari en förändringshysten ond tid? vill rusa framtiden till mötes. bår mensk-A ligheten nya beqväma skodon — hyuilkasshinder blifva då i stånd att hämma sram-sd itskridandet? Efter en öfversigt af skoreform-littera-so vuren redogör förf. för menniskofotenss anatomiska byggnad och visar med till-h hjelp af upplysande träsnitt, buru såväl i en normalt utvecklad fot i hvila och rö-sa rolse ser ut, som ock huru de barbariska d koplagg, hvilka äro i bruk, verka till att so zifna denna extremitet missbildade och F vidriga former. De prof härpå, : il å 1 2 Å I t d 8 t som i sy. eckning föreläggas och som delvis äro remtade från förf:ns egen erfarenhet, äro högligen obehagliga att åse; men huru V ol ri k nänga dylika missbildningar dölja sig a lock icke inom den lackerade glänsande fia ttan af fotbeklädnader, hvilkas okända sse nnehåll vi beundra för dess litenhet och a, inhet! Jemför man dessa missbildade föt-i er med dem af en antik Apollostaty, så se pringer skilnaden skarpt i ögonen. Apollo-se: ildens fötter äro i sin naturlighet lika !e köna som de andra med sina onaturliga . ormer äro vedervärdiga och såra skön-i5 LE a