skade dem emellan under kraftig samverkan för stora ändamål. Denna enhetens anda utöfvade också sin inverkan på ständerna sjelfva, så att äfven dem emellan rädde en inre öfverensstämmelse, så mycket mera beundransvärd, som de tycktes ega alla möjliga anlag för motsatsen. I sjelfva formerna saknades nemligen all enhet, då hvarje stånd öfverlade och beslutade för sig, och förbindningslänken dem emellan endast utgjordes af rådet och af de något senare budskickningarne stånden emellan; i andan och väsendet åter låg ett vådligt söndringens frö, enär riksdagen allt tydligare blifvit en representation af ståndsintressen. Efter ett kort angifvande af de särskilda ståndens olika karakter vid denna tid och af de faror, som hotade det under ansträngningarnes tid så eniga samhället, antyddes slutligen gången at den följande utvecklingen i trenne frågor med svar: Om stånden icke ville respektera hvarandra, huru skulle det då gå? Svaret gafs 1680 och af Carl. XI. Om konungamagten icke ville respektera ständernas rätt, huru skulle det då gå? Svaret gafs af Carl XII:s regering och af året 1719. Om ständerna icke ville respektera konungamagten, huru skulle det då gå? Svaret gafs af frihetstiden och af året 1772. — Medalj. I Posttidningen läses: Med anledning af gjord framställning har Kgl. Maj:t, under den 15 sistlidne Mars, såsom ett vedermäle af sitt välbehag öfver den gagneliga och förtjenstfulla verksamhet, som boktryckaren Anders Lindgren under en längre tidsföljd utvecklat inom Göteborgs samhälle, förnämligast i afseende å sundhetsoch brandväsondet derstädes, funnit godt tillägga honom medaljen i guld af femte storleken med inskrift: För medborgerlig förtjenst, att i högblått band med gula kanter bäras å bröstet. — Väderleken. Sedan under nästan hela gårdagen snö, stundtals blandad med regn, fallit samt på aftonen och under natten lindrig frost varit rådande, har väderleken i dag visat den vackraste vårfysionomi. — Ångfartyget Mary, som i ett par dagar varit hitväntadt från London, har i dag på morgon anländt, lastadt med styckegods. — Emigranter till Amerika afgå härifrån i afton till ett antal af omkring 60 med ängf. ,,Hero till Hull. — Export. Med ångf. ,,Hero försändas i afton 30 slagtoxar till Hull. Med ångf. Carl XV, som i morgon afgår härifrån till London, försändas 3,500 qv. hafre, 200 lådor tändstickor, mejeriprodukter, papper, m. m., samt 50 st. slagtoxar. — Strandning. Enligt i dag ingångna underrättelser, har det härifrån i förrgår afgångna norska skeppet ,,Dronning Margreta, kapten Knutsen, destineradt till Boston med last af jern, under den i natt rådande stormen och snöyran strandat å Skagen. Besättningen är bergad, men fartyget anses blifva vrak. — Nödstäldt. fartyg. Kapt. M. A. Lindqvist, förande skeppet , Wiliam, observerade den 18 i förra månaden på resa från Cagliari hit på cirka 25 distans af Lizard i NNO. pr kompass en norsk skonert, efter hvad det kunde synas, ny, svartmålad med fin gulmålad eller förgylld list ssamt kort namn i akterspegeln, hvilket dock ej kunde närmare urskiljas. Fartyget, som var lätt lastadt eller i barlast, kunde antagas hafva varit i kollision med något annat fartyg, då stormasten och storbåten voro borta, och hade norsk nödflagg i fockvanten. Ehuru försök gjordes, var dock kapt. Lindqvist ur stånd att lemna det nödställda fartyget assistans, alldenstund en häftig storm gjorde detta omöjligt. — jlsarne omkring Strömstad hade sistl. Tisdag, i anledning af det myckna regnandet dygnen förut, blifvit alldeles ofarbara. — Strömstads skarpskytteförening hade sistl. Tisdag sammanträde, vid hvilket tillfälle ordföranden, kapten Nyberg tilldelade skarpskytten C. Weiner det utmärkelsetecken för uppnådd skicklighet i mälskjutning, som honom blifvit tillerkändt vid sista målskjutningsfesten förl. år, bestående af tvenne korslagda studsare af silfver, att bäras å kragen till uniformsrocken, så länge han inom kåren qvarstannar. Härefter upplästes årsberättelsen öfver föreningens verksamhet år 1866, äfvensom räkenskaperna, och valdes till revisorer af de sednare bandelsbokhällaren, skarpskyttekorporalen E. Nilsson och boktryckaren L. A. Larsson. Vid samma tillfälle förrättades val till ordförande och v. ordförande, och invaldes öfverbefälhafvaren, ÄÄAAAA iBBiiiiii — Då kunde han visserligen få tillfälle att tala med presidenten, men han måste göra det ostörd, och hastigt beslutsam satte han sig ned och skref ett par rader till Ca