Tjusnästet. Nästa morgon steg Rafael tidigt upp och begaf sig till polispalatset, för att sjelf utvälja de karlar som han tänkte taga med sig. Han behöfde handfasta män dertill, ty mulatten var kraftfullt byggd, och hans syster borde äfven tagas i beräkning, om det kom till en öppen strid. Dessutom visste man icke om grannarne skulle bistå honom vid hans nödrop, innan polisen var i stånd att skynda fram vid signalen. Men polisdirektören hade sjelf varit betänkt derpå och utvalt åt honom fyra så kraftfulla karlar, att den unge mannen blef fullt belåten. Alla dessa förstodo att begagna skjutvapen och hade revolvers, ehuru dolda, men buro deremot öppet sina långa knifvar, hvilka slagtare tillätos att begagna, då de transporterade ett vildt kreatur, för att i nödfall kunna sticka ned det samt göra det oskadligt. De voro äfven beridna, ty i alla dessa fordna spanska provinser kan det ej falla någon in att gå ens en fjerdedels timmas väg. Hvar och en medförde naturligtvis en lasso, med hvilken kreaturen vanligtvis fångas. Sedan de lemnat bakom sig det första vägstyckets rullstenar, trafvade de raskt framåt, upphunno, kort innan vägen tog af mot negerqvarteret, den beridna gensdarmpatrullen, som var beerdrad dit i förväg, och stannade kort derefter framtör