Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 mars 1867, sida 2

att genom Rafael 14 reda på åtskilligdetaljer. Aguila skref först sitt bref till Cerro lemnade in det på posten och begaf sig derefter till fransyske konsuln, hos hvilker han lät anmäla sig. Monsieur Lacoste hade visserligen ämnat rida ut, men har lät ögonblickligen sadla af och hade ni ett långt samtal med den unge mannen hvarunder, Rafael fann till sin glädje at! han var en varm arare af de stackars öboarne. . — Så ogerna monsieur Laceste än i början yl hade åtagit t k mission, lika så mycket tycktos h u intressera sig derför, sedan I biträde af en tolk från örlogsfart) talat med ett par af de olyckliga och hört deras sorgliga historia. Icke bIU hans nationalkänsla utan äfven Lans medlidande väcktes, och han beslöt nu att med all kraft fullfölja saken. Att hans regering dervid skulle gilla hvarje åtgirl af honom, derom var han förvissad; icke blott menskligheten utan äfven politiken manade att bistå dessa olyckliga, hvilka, hemma på sina herrliga öar, besynnerlig nog ännu aldrig hade kunnat inse välsignelsen af att lyda under Frankrikes kejsar. Nu erbjöd sig ett tillfälle att visa den huru nyttigt och nödvändigt ett fremnande miktigt rikes beskydd var för den, och huru värnlösa de, utan detsamma, blefvo öfverlemnade åt fremmande röfvars godtycke, och monsieur Lacoste besbt att begagna detta tillfälle. Italienaren Felipe, som hade förrådt sina vänner, dref ännu omkring i Lima, — enligt hvad han fått veta —, men hade nästar. förslösat blodpenningarne och tycktes