Nordling, . Fischer, Iotorda da her, H. A. Kulle och F. Gerle lendskaps-skolan: O. P. U. Arborelius andi medaljen och O. E. Ti ufic 5 an understöd af 50 vär. curnean sjerde medaljen, med föorberedandg 5 dssk ; . lÅ buggnadsskolan tillades F. O. Lindström, C. J. A. Liljeström, J. Carlsson och C. . nöök hvardera en femte medalj; E. J. Christiansen, N. E. Bergström, J. W. Kajert, J. H. Tryggelin och H. Larsson infordrades. I ornamentsskolan: II. T. Holmgren tredje samt C. T. Höjer sjerde medaljen; A. Holmgren och F. 0. Lindskog erhöllo beröm, med hvardera ett understöd af 50 rdr; Å. Hammarsköld, E. J. V. Erikson, 6. R. Höök, C. J. A. Liljeström lofordades. I geometriskolan tilldelades C. J. A. Liljeström fjerde och F. O. Lindström femte medaljen, hvarjemte lofordades A. J. Segerstedt, M. E. Blomberg, E. J. Christiansen och R. Låftman. I lägre antik-skolan bekommo F. Ahlstedt fjerde och O. B. Erlandsson femte medaljen, F. V. Odelmark loford, med understöd af 50 rdr, samt A. Didqoff, A. Säfström, G. Fischer och C. M. Borg beröm. I fruntinmers-modellskolan: C. N. Sundberg och A. E. Ekvall hvardera fjerde medaljen, B. Winqvist utmärkt beröm, C. Cardon beröm, med understöd af 50 rår, samt II. Sundelin, C. Ehrenpohl och A. Brandt loford. Tfruntimmers högre antik-skolan: A. E. Ekvall fjerde och H. Sundelin femte medaljen, samt H. M. Milde, C. Cardon och S. Svensson loford. I fruntimmers målareskolan tilldelades loford åt Å. II. Ekvall, II. M. Millde, C. Cardon, H. Sundelin och E. C. Sundin. I fruntimmers landskapsskolan: V. Larsson femte medaljen. I fruntimmers anatomiskolan lofordades fru Dietrichson, E. IIallenborg, A. Nordlander och J. C. Blomqvist. Ifrunkimmers lägre antix-skolan: fru Dietrichson femte medaljen, samt E. Toll, A. Nordlander, A. C. Sidvall och V. Larsson loford. I elementur-tecknings-skolan tilldelades sjette medaljen eller jettonen åt C. A. E. Högel, G. A. Nyström, J. A. Wallåän, C. C. Simonsson, F. Martin, 0. G. Hellqvist, C. A. Tornborg, J. W. Bowall och N. Pehrson; hvarjemte med loford uppmuntrades B. Ek, J. S. Erdman, C. G. Bellström, A. Kählberg, W. Sjöberg, F. Roselli, J. E. Naumann, J. E. Anderzson, P. O. Behrens, E. Davidson och F. A. Blom. . Slutligen tillkannagafs, att för en oljesärgstasla af förtjenst Akademien valt genremålaren A. G. Herzberg till sin Agråe: och Sammankomsten upplöstes. — Urdnandet af våra kreatursmarknader. Statsagronomen hr Alfred Nathorst har, i anledning af den ökade efterfrågan våra kreatur börjat röna af utländska köparo samt med fästadt afseende å det oefterrättliga sätt, på hvilket handeln med kreatur på marknaderna inom landet nu tillgår — och hvarigenom en köpare endast efter mycket sökande kan finna de kreatur han önskar köpa — till länens hushållningssällskaper aflåtit en skrifvelse, i hvilken han, för att få denna handel ordnad, föreslär följande: 1:0. Att inom hvarje län bestämmas hvilka marknader böra såsom verkliga kreatursmarknader fastställas samt att de, der så ske kan, ordnas på lämpligaste platser, på ej alltför stort afstånd från jernvägsstation. 2:0. Att hvarje kreatursmarknadsplats, på tvären mot platsens långsida, om dylik finnes, förses med lämpliga räcken, vid hvilka djuren bindas i dubbla rader med hufvudena vettande emot hvarandra och med en mellangång framtill af minst sex fots bredd, samt bakom djuren en bredare gång, så rymlig som lokalen tillåter, samt dessutom breda gångar dels för ändarne af nämnde rader, och dels, om behofvet sådant påkallar, på tvären emot desamma. 3:0. Att för de elika djurslagen bestämda platser anvisas, och att hvad nötboskapen beträffar, densamma ordnas i tvenne afdelningar, nemligen a) afrelsdjur och b) dragare och slagtboskap; samt att dessa afdelningar åter indelas i olika klasser, så att afdelningen a) kommer att bestå af klasserna 1) kor, 2) qvigor och 3 tjurar; samt afdelningen b) att utgöras af klass 1) dragoxar och klass 2) gödboskap. Särskild plats för försäljning af lin, väfnader, smör, ost, ägg och dylikt torde äfven böra anvisas. 4:0. Att en ändamälsenligare annensering af marknaderna än den nuvarande blifver verkställd, hvarvid bör iakttagas dels att endast af länen godkända och ordnade kreatursmarknader blifva såsöm sådana i almanackan införde, dels äfven att de sålunda till sin beskaffenhet anföras, att t. ex. för alla större marknader sättas st., för alla mindre m., samt att för sådana marknader, som företrädesvis utbjuda några vissa djurslag till salu, såsom Sköfde hästmark September, betecknas med st. h. m. (stor I nad); Slättängs svi marknad i Oktober betecknas med st. 8. m. (större svinmarknad) och Örebro oxmarknad betecknas med st. o. m. Dessutom borde genom en mindre bokstaf t. ex. framför marknadens namn, det län angifvas inom hvilket ma den är be så att t. ex. a betydde Stockhiobas, b Ups d. V. 5:0. Att det för öfrigt vore synnerligen lämpligt att så ordna, det de smärre kreatmsutställningar, som af hushållningssällskapens filial-afdelningar föranstaltas, hållas vid marknadsplats dagen före marknaden, så att all prisbelöning vore verkställd innan marknadsdagen inträdde. Ilärf en sorts utställ igenom blefve marknaden ning; de prisbelönade djuren så mycket som möjligt sedde; tillförseln af djur rikare, och skulle särdeles derigenom äfven bättre djur blifva på marknaden att tillgå och bereddes för dem sålunda äfven lättare afsättning än hvad som ett landtbruksmöte ensamt kan åstadkomma. — ,Die Scandinawische Industrie-Ausstellung zu Stockholm im Sommer 1866 heter ett på tyska nyligen utgifvet arbete af k. nederländske vice konsuln i Stockholm Otto Blanck. I ett förord meddelar författaren, att detta arbete ursprungligen blott uppsattes såsom en officiel konsulatsberättelse, men att han nu med k. nederländska regeringens tillstånd offentliggör densamma, i den förhoppning, att hans meddelanden må kunna bidraga att sprida några upplysningar om Sverges industriella förhållanden samt fästa uppmärksamheten på utsigterna för en fördelaktig placering af kapital. Det sednare har försvid affattandet af sin skrift företrädesvis haft för ögonen, hvarföre hon också mindre innehåller en omfattande och i detalj gående kritik af de olika utställningsföremålen, än fastmer en generel öfversigt öfver industrigrenarna. — Riksbankens veckorapport för den 16 Mars 1867. Utelöpande sedlar m. m. Rdr Rmt 26,294,589: 12. Afdragsposter, jemlikt 26 i bankereglementet. . . Sedelskuld Rdr Behållning, tillhörande allmänna verk och inrättningar samt bolag och enskilda personer Rdr RmRHtit. 8,364.526: 98. Bedeloch depositionsskuld Rdr An Fen ANA AR